SVT Sport granskar: Övergrepp och förnedring inom rytmisk gymnastik

Uppdaterad
Publicerad

I höstas trädde den tidigare elitgymnasten Clara Göthberg fram och riktade allvarlig kritik mot ledarkulturen inom rytmisk gymnastik. Hon vittnade om hot, kränkningar, smärta och vikthets. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter, visar SVT Sports granskning. 

Rytmisk gymnastik är en av de mindre grenarna inom svensk gymnastik och i Sverige finns drygt 330 tävlingsaktiva. Konkurrensen är hård och endast vissa når landslaget. En av dem var Clara Göthberg från Göteborg.    

I höstas berättade hon i sociala medier om sina erfarenheter från den rytmiska gymnastiken. Om förnedring och verbala övergrepp från tränare och ledare, tränare som pressade de unga gymnasterna så hårt att de grät på träning, om barn som fick kommentarer om att de var tjocka och om vuxna som satt på unga tonåringar som stod i spagat mellan två stolar.   

– Vi fick inte äta si och vi fick inte äta så, vi fick utskällningar, blev förnedrade, det var fysisk smärta. De sa: ”ju ondare det gör desto bättre är det”. Det var hemskt, berättar Clara Göthberg för SVT Sport.

Problemet större än enskild ledare 

Hon slutade med rytmisk gymnastik 2019, 16 år gammal, efter tio år inom sporten. Men problemen är större än ett enskilt fall, visar SVT Sports granskning.

Förutom Clara Göthberg har vi pratat med ytterligare åtta tidigare elitgymnaster inom rytmisk gymnastik, från olika föreningar i landet. Det rör sig om gymnaster som varit aktiva på elitnivå under en period som sträcker sig tio år tillbaka i tiden fram till närtid, varav de flesta tävlat för svenska landslaget.  

Alla vittnar om att ledare utsatt dem för olika former av emotionella övergrepp. Det handlar om att de från tidig ålder har fått utskällningar, blivit kränkta på olika sätt, de har varit rädda för bestraffningar och utsatts för vikthets. En majoritet av gymnasterna vi pratat med vittnar om att de i dag har en ätstörningsproblematik. 

Utdrag ur vittnesmålen: ”Du är en fet kossa”

Här är några utdrag ur vittnesmålen:  

”Det var väldigt hård träning. Det var dagliga kränkningar. Man blev skälld på varje dag. Det gick inte en dag när man inte grät, eller att någon av ens klubbkompisar grät”.

”Hon har sagt saker som: du ser ut som du väger lika mycket som en byggnad. Du är en fet kossa. Du är värdelös”.

”Nej, inget fysiskt våld, inte mer än att de har kastat tofflor på en kanske. Sen blev man tvångsstretchad. Det är när man sitter i spagat på en stol och någon sätter sig på en”.

De tidigare elitgymnasterna vi pratat med pekar ut sju olika ledare i rytmisk gymnastik, varav fyra fortfarande är aktiva.    

– Vi pratade inte om att det här kanske inte är okej. Eller det här verkar inte gå rätt till. Vi var så vana, det blev en successiv upptrappning av övergrepp. Så vi reagerade inte, säger Clara Göthberg.

Generalsekreteraren: ”Jag blir naturligtvis bestört”

Gymnastikförbundet har ansvar för den rytmiska gymnastiken och dess medlemsföreningar i Sverige. När SVT Sport låter generalsekreterare Pelle Malmborg ta del av elitgymnasternas vittnesmål reagerar han starkt:    

– Jag blir naturligtvis bestört. Det här är ingenting vi vill se varken i gymnastiken eller idrotten i stort. Idrott ska vara en plats för trygghet och glädje. Det som beskrivs här är sånt som är på gränsen till att det kanske ska polisanmälas, att det inte är idrotten själv som ska hantera den här typen av övergrepp eller kränkningar, säger han.   

En av de sju utpekade tränarna heter Katja Samsonova och är Sveriges förbundskapten i rytmisk gymnastik. Det är ingen nyhet för Pelle Malmborg, för sedan Clara Göthbergs första larm i höstas har gymnastikförbundet nu tillsatt en utredning. 

Förbundskaptenen pausad från landslaget 

Nyligen tog Katja Samsonova en paus från uppdraget som förbundskapten för landslaget och som tränare i den förening i Göteborg där hon är verksam.  

”Beslutet har tagits i samråd med och efter önskemål från mig. I övrigt gällande intervju hänvisar jag till det pågående ärendet på gymnastikförbundet”, skriver förbundskaptenen i ett mejl till SVT Sport. 

Om gymnastikförbundets Pelle Malmborg har fortsatt förtroende för förbundskaptenen vill han inte säga.   

– Förtroende är ju en färskvara och det är därför vi väljer att pausa henne. Vi måste bottna och få arbetsro för att komma vidare. I det arbetet har vi också valt att ta hjälp av extern expertis för att hitta rätt i den här komplexa frågan.  

Har gymnastikförbundet inte känt till att det varit såhär i den rytmiska gymnastiken innan Clara berättade om det på sociala medier?   

– Gymnastikförbundet agerar på de ärenden som vi får kännedom om eller som lyfts till oss oaktat verksamhetsområde eller disciplin. Bland dessa har vi under åren hanterat problem och ärenden kopplat till den rytmiska gymnastiken. Så ja, vi har haft vetskap och agerat på det som kommit till oss. 

Hur kan det vara så många tränare som har de här metoderna?  

– Jag har inget patenterat svar på det. Men naturligtvis är tränare en del av en kultur och man ärver ett sätt att göra saker. Och där kan det ju vara en utmaning att bryta de mönstren, säger Pelle Malmborg.

Det här är första delen i en större granskning.

Det här är rytmisk gymnastik

Rytmisk gymnastik (RG) är en gren inom gymnastiken där olika redskap som boll, käglor och band används i kombination med olika kast och övningar till musik på matta.  I Sverige finns i dag 332 aktiva tävlingsgymnaster inom RG, vilket gör till en mycket liten gren i jämförelse med den kvinnliga artistiska gymnastiken och truppgymnastiken.   

Sveriges främsta meriter internationellt inom rytmisk gymnastik är en sjätteplats i trupp på VM 1969, en 12:e plats i mångkamp på EM 1980, en 19:e plats i mångkampsfinalen på OS 1984 och en 47:e plats på VM 2010 i den individuella klassen.    

Källa: Gymnastikförbundet   

Övergrepp inom idrotten

Övergrepp inom idrotten har i litteraturen delats in i tre kategorier: fysiska-, sexuella- och emotionella övergrepp.

Emotionella övergrepp kan i sin tur delas in i tre underkategorier: 

Verbala beteenden som t.ex. utskällningar.

Fysiska beteenden utan kontakt som t.ex. att kasta en vattenflaska i väggen bakom dig.

Utfrysning och förnedring som t.ex. att aktivt ignorera en idrottare eller försumma dennes behov.

Emotionella övergrepp är en del av det man kan kalla uppsåtligt våld. Som i sin tur består av fysiskt, sexuellt och emotionellt våld. Unicef klassar uppsåtligt våld inom idrotten som ett globalt hälsoproblem och Internationella Olympiska Kommittén har betonat rätten till en trygg idrottsmiljö. 

Källa: Klara Edlund, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent i psykologi, Unicef, IOK.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.