SVT Sport har tagit del av nya siffror från gymnastik- och idrottshögskolan GIH i Stockholm, som i samarbete med Folksam har tagit fram handbollens dystra statistik. Bland de drabbade utövarna dominerar knäskadorna.

Det har gått drygt ett år sedan den ödesdigra SM-finalen, där Emma Hawia Svensson blev korsbandsskadad för tredje gången och därmed missade både OS och hemma-EM. SVT Sport träffade henne under ett rehabpass i centrala Stockholm.

– Jag har ganska höga krav på mig själv i träningen, så jag har svårt att vara nöjd och gå ifrån ett pass när jag inte är helt slut, vilket är helt fel. Vissa pass måste vara lugnare och enklare och mer koppla på rätt muskler, säger hon.

Fysiska skillnader

Enligt idrottsskadeforskaren Malin Åman på GIH i Stockholm finns det avgörande fysiska skillnader mellan könen, som gör att kvinnor har lättare att drabbas av knäskador.

– När vi får ett bredare bäcken finns det större risk att knät hamnar i en ofördelaktig vinkel. Våra knäleder ser lite annorlunda ut, säger Malin Åman som förordar den så kallade ”knäkontrollapp” som har utarbetats av Fotbollförbundet och menar att handbollen ligger efter på detta område, vilket understryks av att handbollen har tre gånger fler skador än fotbollen. Knäkontrollträningens huvudsakliga syfte är att utveckla ett rörelsemönster för god knäkontroll.

Många skadade landslagsspelare

Listan på landslagsspelare i handboll som har eller har haft knäskador är lång, så Emma Hawia Svensson är bara en i raden. Hemläxan för alla handbollsspelare är att se grundläggande styrketräning som en del av vardagen. Skuruspelaren kämpar med rehab, styrka och kondition nästan varje dag, och hoppas på att möjligen göra comeback för sitt Skuru till nästa säsong.

– Jag skulle aldrig spela om jag inte kunde komma upp på elitnivå och konkurrera om en landslagsplats, säger Emma Hawia Svensson om framtidsinriktningen.