Enligt SOK:s siffror, som baseras på årsinkomster för svenska idrottare som ingick i Topp och Talang åren 2019-2021, lever i snitt 16 procent under existensminimum. Det innebär att de enligt Kronofogdens definition har en inkomst som ligger på den ekonomiska lägsta levnadsnivån.
Andelen skulle dessutom kunna vara betydligt högre. För att få vardagsekonomin att gå ihop får en majoritet av Topp och Talang-idrottarna stipendium via SOK. Vissa får också andra typer av elitidrottsstipendium. Borträknat dessa ekonomiska stöd skulle närmare hälften (44 procent) enligt SOK:s rapport leva under existensminimum.
”Trodde väl inte riktigt det var så”
Anton Dahlberg, OS-idrottare inom segling, är deltidsanställd på SOK och den som tillsammans med statistikern Anton Kalén har genomfört undersökningen. Han blev förvånad när han såg siffrorna.
– Det är tydligt att stipendier är viktiga för många. Helt avgörande för vissa. Och jag trodde väl inte riktigt att det var så, säger han.
Dahlbergs bidrag i undersökningen har varit djupintervjuer med 20 av de aktuella idrottarna.
– Det finns de som tjänar stora pengar på sin idrott, och det är såklart jättekul. Men så finns de som arbetar under radarn. De lägger in samma kraft, men har ändå helt andra förutsättningar. De älskar det de gör. De gnäller inte. Men de får heller ingen lön. Det kan vara tufft.
Hamnar utanför trygghetssystemet
Ett problem som lyfts fram är att stipendierna inte är pensionsgrundande eller del av socialförsäkringssystemet. Många av de intervjuade idrottarna har också enligt undersökningen svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Vad skulle du vilja se för lösningar?
– Jag tror det finns olika vägar. En är att det, för de som har det tuffast, blir lite högre stipendienivåer. Det andra är att hitta kontraktslösningar som gör det lättare arbetsmässigt. Sen tror jag också att idrottarna måste bli en del av socialförsäkringen. Man är lite utanför systemet. Vill man ta ett lån för en bostad kanske man inte kan göra det till exempel, säger Anton Dahlberg.