Ishockey

Börje Salming och Nicklas Lidström. Foto: Bildbyrån

Fina gesten – för Börje Salming: ”Ville ge tillbaka”

Uppdaterad
Publicerad

Ishockey-Sverige sluter samman och stöttar Börje Salming.

Snart ska legendaren hedras i de stora svenska ligorna.

– Vi ser fram emot att tillsammans uppmärksamma forskningsbehovet för ALS, säger Jenny Silfverstrand som är vd i SHL.

Börje Salming är sedan en tid tillbaka sjuk i ALS. Sjukdomsförloppet går snabbt och 71-åringen kan längre inte prata eller äta själv.

Stödet från ishockey-Sverige har varit stort sedan beskedet kom. I omgång 21 (Salmings klassiska tröjnumer) av SHL, hockeyallsvenskan och SDHL kommer man nu att visa sitt stöd för Salming.

– Vi ser fram emot att tillsammans uppmärksamma forskningsbehovet för ALS och uppmärksamma en individ vars insatser för svensk ishockey saknar motstycke, säger SHL:s vd Jenny Silfverstrand.

Man kommer anordna fler olika aktiviteter och samla in pengar till Salmings ALS-stiftelse.

– Om man ska prata om individer som betytt mycket för svensk ishockey är Börje Salming en av de allra främsta, så det känns självklart för vår del att stötta någon som gjort så otroligt mycket för sporten vi gemensamt älskar, säger SDHL:s kommersiella chef Angelica Lindeberg.

Svenske ikonen Nicklas Lidström har även tackat ja till att leda den nya ALS-stiftelsen i Salmings namn.

– Han är en så omhändertagande och varm person, så jag ville ge tillbaka, säger han i Nyhetsmorgon i TV4.

KLIPP: Börje Salming har drabbats av ALS (11 augusti 2022)

ALS

ALS (amyotrofisk lateral skleros) är ovanligt men allvarligt. Det finns inget botemedel för sjukdomen, men mediciner som lindrar några av symtomen.

Varje år diagnostiseras drygt 200 personer i Sverige med ALS, de flesta är mellan 50 och 70 år. Det finns omkring 800 med diagnosen i Sverige i dag.

ALS är inte en enda sjukdom utan ska snarare ses som en samling undergrupper där alla leder till samma symtombild. Sjukdomen gör att armar och ben blir allt mer förlamade, talförmågan påverkas också likväl som förmågan att svälja och till slut andas.

Sjukdomssymtomen kan uppstå på olika ställen i kroppen för att sedan sprida sig tills man är helt förlamad. Rent tekniskt handlar det om att nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen bryts ned, de som reglerar de viljestyrda musklerna. Påverkan sprider sig sedan genom nervsystemet.

Den som diagnostiseras med ALS avlider vanligtvis inom två till fyra år efter insjuknandet, en av tio lever dock betydligt längre på grund av en långsammare utveckling av sjukdomen.

Orsaken till ALS är inte helt fastställd, forskning tyder på en kombination av arv och miljö. Var tionde som drabbas av ALS har släktingar som haft sjukdomen. Alla som bär på anlag blir dock inte sjuka.

Karolinska institutet har även en samlingssida med information om forskningsläget och läkemedelsstudier. Även Socialstyrelsen har en djupgående förklarande sida om sjukdomen.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.