Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: SVT/Bildbyrån

Över 100 importer i SDHL trots nya regeln

Uppdaterad
Publicerad

En ny regel i SDHL ska minska det stora antalet utländska spelare. Men än så länge har den gett liten effekt.

I Göteborg, laget med flest importer, lånar man in svenska talanger från andra klubbar för att klara kraven.

– Regeln är lite ihålig, men också en bromskloss till processen och ett sätt att ta kontroll, säger SDHL:s sportchef Oscar Alsenfelt till SVT Sport.

Det ökande antalet utländska spelare i SDHL de senaste åren har pekats ut som ett problem för svensk damhockey då svenska talanger fått stå allt mer åt sidan.

För att vända den negativa trenden kom det förra året en ny regel om hemmafostrade spelare i trupperna. Kraven är tänkta att öka år för år och i en matchtrupp på 21-22 spelare måste lagen i år ha minst 10 hemmafostrade spelare – att jämföra med nio ifjol.

Effekten av regeln är hittills liten – även i år kommer över 100 utländska spelare spela i SDHL:s tio lag.

Göterborg lånar in

Förra årets bottenlag Göteborg har haft svårt att värva svenska spelare. Laget har flest importer på hela 14 stycken och samtidigt bara fyra svenska spelare. För att uppfylla kraven väljer klubben att låna in talanger från andra föreningar.

– På pappret i truppen – ja då har vi för få. Men vi kommer att samarbeta med klubbar för att få in och ge svenska tjejer chansen att spela i SDHL och förhoppningsvis ta en ordinarie plats i laget, det är det vi vill för dem.

Hade ni tagit in fler importer om regeln inte funnits?

– Vi hade säkert behövt kolla på det. Unga tjejer måste också ha tid att växa in i SDHL och det är inte det smartaste att bara ta in unga och låta de spela. Det kommer ner till oss ledare hur mycket tid de får på isen och på träningar.

”Grundtanken inte att det ska se ut så”

Göteborgs lösning är inte optimal, menar SDHL:s sportchef Oscar Alsenfelt.

– Grundtanken är inte att det är såhär det ska se ut. Man ska rekrytera i ett tidigare stadie och det är svenska spelare som ska ingå i truppen. Det är utgångspunkten för att det ska få så stor effekt som möjligt. Men man måste också ha förståelse för att det tar tid för föreningar med begränsade möjligheter och att det krockar med deras kortsiktiga målsättningar.

Finns det någon risk med att effekten av regeln uteblir då man faktiskt bara behöver ha spelare med på pappret?

– Så klart är inte regeln till för att man inte ska spela de svenska spelarna som man satt in i sin laguppställning eller att man lånar in i sista sekund. Men det här är ett första steg för att bromsa upp det lite. Sen kommer vi följa upp det och se till så att det sköts, att det blir en effekt – att vi ser en utveckling i både ligan och svensk damhockey när det gäller detta.

Över 100 importer i SDHL trots nya regeln:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: SVT/Bildbyrån

Antalet utländska spelare i SDHL

Säsongen 22/23: 100 stycken

21/22: 99

20/21: 106

19/20: 105

18/19: 94

17/18: 77

16/17: 84

15/16: 58

källa: eliteprospects.com

Så funkar regeln om hemmafostrade spelare:

En hemmafostrad spelare är en spelare, oavsett nationalitet, som varit registrerad i en svensk föreningen under minst tre år mellan åldern 15 och 21 år.

Regeln infördes inför säsongen 2021/2022 och till en början är kraven på andel hemmafostrade spelare relativt liten för att sedan ökas över tid. Målet är att trupperna i SDHL till huvuddel ska bestå av svenska spelare år 2025.

Till i år har kravet ökat med en spelare jämfört med i fjol. I en laguppställning på 21-22 spelare ska minst tio vara hemmafostrade, vid 19-20 spelare ska det minst vara nio och har du bara 17-18 räcker det med åtta hemmafostrade.

Det går inte att förbjuda importer från att spela i SDHL på grund av arbetsrätten och den fria rörlighet som gäller inom EU.

källa: Svenska ishockeyförbundet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.