Britta Johansson Norgren hade vunnit långloppscupen fem säsonger i rad. Uppladdningen inför att lyckas med den bedriften en sjätte gång var god, men när allt väl drog igång fick den svenska stjärnan cupen förstörd av på grund av köldskador.

– Jag är väldigt taggad. Jag hade ett år där jag började säsongen bra innan Ski Classics och hade gjort ett bra träningsjobb. Men sedan blev det en riktigt tråkig säsong med mina förfrysningsskador. Jag är väldigt full av revansch och nu när det blir tävlingar i SVT känner jag mig väldigt taggad på en ny säsong, säger Johansson Norgren.

Du är taggad på en ny sommarträning?

– Haha, ja. Jag känner mig faktiskt mer taggad nu än tidigare. Det är väl kanske inte det första man tänker när en säsong tar slut, att man vill ut och åka rullskidor i fem timmar och staka. Men jag är väldigt taggad på att göra jobbet och när man får en så här dålig säsong, får man också mycket tid för tankar och funderingar kring vad man vill göra bättre. Där är jag nu och det ger mig motivation till att vilja göra de där sakerna bättre.

”Borde känna att jag är färdig”

Att delta i Ski Classics är ingen lek. Loppen är långa och beskrivs inte sällan som ett bra test för den som vill se hur långt man kan gå. Britta Johansson Norgren drivs av många saker, bland annat att få vara del utav ett team.

– Varje lopp är en utmaning. Det är ingenting du bara åker igenom utan det krävs en stor förberedelse och ett stort jobb inför den dagen. Det är något som lockar mig samtidigt som jag tycker det här med team är väldigt roligt, säger hon och fortsätter:

– För egen del kanske man kan tycka att jag borde känna att jag är färdig. Men jag känner att jag har så mycket kvar att uträtta och har aldrig känt att jag är nära min maxkapacitet och då har det ändå gått ganska bra. Även om det kan vara andra som är bättre och att det inte kommer att leda till lika många segrar, vill jag ändå känna att jag fick ut allt och då är det roligt att köra vidare.

Skapat en respekt

Köldskadorna förstörde fjolåret för den 38-åriga svenskan. Hon menar inte att det hon fick gå igenom skapat en rädsla hos henne inför framtida tävlingar, men ändå en respekt inför vad som kan hända.

– Inte en rädsla men en väldig respekt för vad kylan gör med kroppen. Det har gått bra och läkaren säger att jag inte ska ha några större problem senare. Men jag märker fortfarande att om jag fryser minsta lilla nu, påverkar det hela min kropp. Även om jag aldrig var så orolig och kände att det här kommer att bli bra, så tog det mycket tuffare på mig än vad jag trodde.

– Jag tänkte väl att jag skulle vara tillbaka efter någon vecka och jag kunde väl åka skidor ganska snabbt, men det tog tid innan kroppen återhämtade sig. Det skapar en respekt kring att man måste vara ännu mer noggrann, att man måste ta hand om sig och att alla delar måste sitta om det ska bli en riktigt bra prestation.

”Hoppas vi får ha lite publik”

Långloppscupen innehöll den senaste säsongen lopp i Schweiz, Tjeckien, Italien och Sverige. Johansson Norgren berättar att hon har en favoritplats bland dessa.

– Jag har alltid gillat loppen i Italien väldigt mycket. Marcialonga står högt och tycker att det är ett riktigt häftigt lopp att åka. Jag hoppas att vi kommer tillbaka och får ha lite publik nästa år för det är det som är häftigt med de här loppen i Europa. Sedan är Vasaloppet förstås speciellt och det är samma sak där, man vill ha folkfesten och jag hoppas att vi kan komma i bukt lite med coronan.

Hinner man tänka på miljöerna och så under tävling?

– Väldigt sällan under loppen. Folk kan säga ”vilket fint väder ni hade” och jag visste bara hur vädret såg ut när vi startade och sedan tänker jag inte så mycket. Men vi har kunnat se mycket dagen innan och efter. Det är en del som är härlig i att jag har hållit på länge och fått sett otroliga platser. Jag har haft fördelen att kunna åka och se sådana ställen i stället för att sitta på ett kontor, avslutar Britta Johansson Norgren.