Diagnosen har inget namn men Per ”Pliggen” Andersson kallar det för en form av utbrändhet.

– Det handlar inte bara medicin utan också näringsfysiologi, beteendevetande, träning och psykologi, säger han.

Pliggen bekräftar två kända fall:

+ Ingvild Flugstad Östberg, norsk skidstjärna som inte får träna normalt eller tävla för att hon inte uppfyller landslagets hälsokrav. Hon gjorde inte ett enda lopp förra säsongen.

+ Frida Karlsson, svensk skidstjärna som i mitten av augusti drog ner på träningen för att hon kände sig överbelastad och sliten. Redan i december 2019 fick hon ta en timeout eftersom hon inte uppfyllde landslagets hälsokrav.

– Detta är vår största utmaning inom uthållighetssidan. Främst bland tjejer. Det finns killar som råkat ut för problematiken, men vi ser att det är vanligare hos tjejer. Tyvärr finns i dag inget bra svar på varför det ser ut så, säger Andersson som är läkare hos Sveriges olympiska kommitté (SOK) och svenska längdlandslaget.

Tystnadskultur

Andra idrottsledare TT talat med bekräftar att det är ett utbrett problem och att mörkertalet kan vara stort.

Enligt Per Andersson drabbar det idrottare som tränar på gränsen för vad kroppen klarar samtidigt som de, av olika skäl, inte äter tillräckligt och slarvar med återhämtningen.

Resultatet blir att formen dippar.

– Det finns en tystnadskultur kring det här problemet, vilket är förödande. Det handlar om väldigt svåra samtal med individer som är i riskzonen eller har gått över gränsen. Det gäller att bena ut grundproblemet om man ska närma sig denna diskussion.

Per ”Pliggen” Andersson har ett grundläggande råd till tränare i uthållighetsidrotter:

– Varje ökning av träningsdosen innebär en ökad risk för att detta ska ske och då måste man vara extra observant. I planeringen måste det också finnas utrymme för att individen kan bli sjuk eller skadad. Det är viktigt med tålamod.

KLIPP: Kallas OS-plan: Stå över Tour de Ski (26 augusti)