Foto: TT Nyhetsbyrån

”Prix d’Amerique är som en drog”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

De stora bjässarna till hästar som såg ut att vara av en annan ras än de vi såg på våra svenska travbanor. Kolstybben på banan som mätte två kilometer och där uppförsbacken på bortre långsidan sög musten ur många hästar. Hästar i tre-fyra led under hela loppet.

Så såg det ut på de svartvita bilderna från Vincennes i Paris under 50- och 60-talen. Prix d’Amerique, det största travloppet i världen, omgavs av mystik och okunskap för oss svenskar.

Lennart Persson

Travprofil och journalist

Även om Sören Nordin hade vunnit loppet med Scotch Fez 1950 fick Prix d’Amerique inget riktigt genomslag i Sverige förrän 1973. Det var då Berndt Lindstedt vann en mycket oväntad seger med den USA-födde Dart Hanover.

Det var också året då jag gjorde min första resa till Vincennes. Flyg tur och retur från Torslanda till Paris med tre nätters övernattning i trebäddsrum till det totala priset av 475 kronor. Eftersom Dart Hanover gav drygt 40 gånger i vinnarodds hade de flesta av oss i resesällskapet mer pengar när vi återvände till Göteborg än när vi for.

För mig blev resan början till en livslång kärlek till Vincennes och framför allt till Prix d’Amerique. Att vara där den sista söndagen i januari varje år har blivit som en drog. Inget annat sportevenemang kan locka mig som detta.

MINA FYRA BÄSTA MINNEN

* Dart Hanovers seger 1973 är självklart ett av de bästa minnena. Den perfekta insatsen av kusken Berndt Lindstedt som denna dag blev odödlig när han lät sin häst spela ut speeden över upploppet till en säker seger. Inför 50.000 snopna hemmafans på läktarna.

* Lurabo 1984. Jag hade året innan blivit bekant med hästens skötare, svensken Göran Jerreholt. Den gången blev Lurabo tvåa bakom den vackre och karismatiske Ideal du Gazeau. Nu fick Lurabo revansch och det firades med en jättefest på kvällen. För Göran och mig blev det en livslång vänskap.

* Ourasi 1990. Hästen som hade tre raka segrar i Prix d’Amerique innan han mycket överraskande blev slagen 1989. Året efter kom Ourasi tillbaka och vann sin fjärde seger. Ingen annan häst har så många segrar. Hästens tränare, den mäktige Jean-René Gougeon, hade kört Ourasi vid de tre första trimferna. Den här gången fick Jean-René följa loppet sittandes i en rullstol på restaurangen. En stroke hade gjort honom oförmögen att köra och han överlät tömmarna till lillebror Michel-Marcel Gougeon som vann en oerhört känslosam seger.

* Varenne 2001. Den italienska hästen som tränades av den förre göteborgaren Jori Turja klev in på världsscenen och vann den första av sina två segrar i Prix d’Amerique. Det här blev det stora genombrottet för en häst som under flera år var världens bästa travhäst.

Som ni ser så finns ingen svensk häst mer än Dart Hanover med i min favoritlista. Det beror på att jag av olika anledningar har missat loppet fyra gånger sedan min debut 1973. Just de gångerna har svenska hästar vunnit. Queen L 1993, Ina Scot 1995, Maharajah 2014 och Readly Express ifjol. Dessutom blev det svensk seger 2006 genom Gigant Neo efter att Jag de Bellouet diskats för doping.

VILKA SLÅSS OM SEGERN I ÅR?

Kvartetten som tog de fyra första platserna ifjol kommer troligen att göra upp om segern även i år. Min vinnare är fjolårets fyra. Den underbart vackra Belina Josselyn. Hon har sett oerhört laddad ut i loppen inför Prix d’ Amerique även om hon blev fråntagen segern i det senaste loppet efter en ful manöver av kusken Jean Michel Bazire. Belina Josselyn utmanas främst av de svensktränade hästarna Readly Express och Propulsion även om formen är aningen diffus hos båda. Bold Eagle, hästen som vann 2016 och 2017, är naturligtvis även han en given kandidat till segern.

Årets upplaga kommer att bli en kamp mellan fyra av världens bästa hästar. Dessutom hjärnornas kamp med fyra av världens bästa kuskar inblandade: Jean Michel Bazire, Örjan Kihlström, Björn Goop och Franck Nivard.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.