Utanför idrotten: ”Märkte att jag ofta frågade om pengar”

Publicerad

Tjejer från familjer med små resurser idrottar allra minst.
15-åriga Shayan Gardawan höll på med karate men valde för några år sedan att sluta.
– Jag frågade ofta om pengar och föräldrarna frågade: ”Varför kostar allt pengar?” säger hon till SVT Sport.

Nya siffror från forskningsgruppen Ung livsstil visar att tjejer från familjer med små resurser är gruppen som i minst utsträckning idrottar i en förening.

Shayan Gardawan bor i Östberga i Stockholm och där har hon växt upp tillsammans med sina föräldrar och fem syskon. Hon har testat på thaiboxning och höll också på med karate under fem års tid men slutade för några år sedan.

– Dels var det ganska dyrt och sedan tappade jag också intresset. Vi gjorde samma saker och det var inte utvecklande, säger hon till SVT Sport.

Hur märkte du att det var dyrt?

– Jag gick ofta till mamma och frågade ”kan du betala för det här, vi ska göra det här”. ”Mamma jag behöver nya kläder, nytt bälte”. Efter ett tag märkte jag att jag ofta frågade om pengar och mina föräldrar frågade ”varför kostar allt pengar?”. Och det kunde jag inte svara på.

Finns bara killag

– Det är terminsavgift, uppgradering av bälte, aktiviteter som dagkollon, dräkt och kläder.

Shayan önskar att utbudet av idrotter i närheten av Östberga var större så att hon slapp resekostnader.

– Ska du börja spela fotboll här så finns det bara killag och bland tjejlagen har de hoppat över en hel ålderskull så det finns bara lag för de som är yngre än mig och för de som är äldre än mig.

I stället för att idrotta engagerar sig Shayan bland annat i en ”tjejgrupp” i Östberga. Det är Fryshuset, en verksamhet som bland annat jobbar med unga och ger dem möjlighet att delta i ungdomsdrivna aktiviteter, som startat upp den här gruppen. Tillsammans går de på bio, testar olika idrotter, går på utbildningar eller umgås på fritidsgården i Östberga. 

Umgänget spelar in

– Gruppen är väldigt viktig. Gör vi aktiviteter kostar det inte och det ligger inte långt ifrån mig. Sedan känner jag de som är med i gruppen, säger Shayan.

Få av hennes kompis idrottar och det kan också vara en förklaring till att hon inte är med i en idrottsförening.

– Jag tror att det är svårt att börja om du inte har någon kompis. Att komma som nybörjare till en klubb där flera tjejer tävlat i flera år är tufft.

För att Shayan ska bli lockad att börja idrotta måste föreningarna göra mer reklam för sina verksamheter. Som det ser ut nu får hon information om föreningar genom kompisarna som är med i de olika föreningarna. Annars hade informationen aldrig nått fram.

– Jag tror att många tycker om sport men att de inte får visa det, möjligheten finns inte.

Se hela inslaget här

Om fördjupningen

Visa

I juni fokuserar SVT Sport extra på den grupp som föreningsidrotten har svårast att nå: Unga tjejer från familjer med små resurser.  

Bakgrunden är att flera studier under våren konstaterat att familjens ekonomi påverkar hur mycket barn föreningsidrottar i Sverige.  
Bland annat en aktuell rapport från forskargruppen Ung livsstil. 

I 35 år har Ung livsstil gjort egna undersökningar och totalt har 77 857 barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i 17 kommuner besvarat enkäten som ligger till grund för undersökningen. Svarsfrekvensen ligger på 80 procent. 

De fem socioekonomiska grupperna

Visa

Grupp 1: Bor i villa/radhus och har tillgång till bil+ båt+ sommarstuga
Grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/bostadsrättslägenhet och har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga
Grupp 3: Övriga t. ex. bor i hyreslägenhet och har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga
Grupp 4: Bor i hyreslägenhet och har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga
Grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har inte tillgång till sommarstuga, bil eller båt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer