Martina Höök har varit tränare för skidförbundets utvecklingslandslaget i flera år. Ida Ingemarsdotter, som meddelade att hon slutar med skidor i maj 2019, var vikarie för Höök förra säsongen på grund av mammaledighet.
I går presenterades truppen till landslaget.
Höök och Ingemarsdotter, som arbetar tillsammans i utvecklingslandslaget, är de enda två kvinnorna.
– Var är damerna? Det är dels ett samhällsproblem, det är bara så. Jag har själv jobbat i energibranschen med få kvinnor i ledande position. I idrottens värld så är det ett lika stort problem, säger längdchefen Daniel Fåhraeus till SVT Sport.
– Vi har varit i kontakt med minst tre kvinnor i diskussionerna om hur vi ska besätta tränartruppen. Av olika anledningar så har det blivit nej. Flera gångar har det varit kopplat mot familjesituationen. Det är dags för att göra något åt det i samhället. Jag vet inte hur, men vi behöver adressera frågan och sluta snacka – och göra någonting.
”En superlösning”
Han är glad och stolt över att Ingemarsdotter och Höök tog initiativ till att arbeta tillsammans i utvecklingslandslaget.
– En superlösning. Förslaget kom från dem, ”vi skulle vilja dela på det”. Så vi har två talangfulla tränare som vi förhoppningsvis kan utveckla i framtiden.
Ingemarsdotter trivs i sin roll. Hon tror att fler kvinnliga tränare kan höja kvalitén.
– Vi gör varandra bättre, eftersom vi har olika syn på saker och lite olika bakgrund och tänk. Nu är vi två tjejer härinne. De jobbar för att fler kvinnor ska komma in på tränarpositioner.
Hon belyser vikten av att några kvinnor måste gå i bräschen för att öppna för fler.
– Någon måste bryta barriären, komma in och gå först. Tittar man över tid så är det inte många som har varit inne här. Jag hoppas att det jag och Martina gör kan inspirera andra tränare att knacka på dörren och vilja kliva in.
”Jag var smått livrädd”
Ingemarsdotter har jobbat på skidgymnasium och berättar att det finns många kvinnliga tränare där.
– Vi ska få dem att vilja fortsätta utvecklas och vissa av de kanske är intresserad av att kliva upp högre och jobba med landslaget. Det gäller att folk vågar kliva på.
Många kanske vill, men de vågar inte för att det är grabbigt...?
– Så kan det absolut vara. Man måste få någon som går lite före för att visa att det går.
Har du något tips?
– Våga prova. Jag kan säga att jag var smått livrädd när jag klev in till första lägret. Jag hade varit aktiv i många år, men sedan skulle jag stå framför en grupp och säga vad de ska göra. Man har varit väldigt nervös stundtals, men jag har vuxit med det.
