Foto: Bildbyrån

Siffrorna visar – mensen påverkar prestationen

Uppdaterad
Publicerad

Majoriteten av de kvinnliga skidskyttarna och längdskidåkarna i en norsk studie upplever att de presterar sämre under menstruationen.
Det är däremot ingenting åkarna delar med sig av till sina tränare.
– Det här är i grund och botten ett systemfel, säger forskaren Öyvind B. Sandbakk till SVT Sport.

Det sägs ibland att elitidrotten är skapad av män för män.

Kunskapen för forskningen om mens inom idrotten har både varit eftersatt och bortprioriterad.

Men på senare tid har den ökat något.

Nyligen publicerade den brittiska tabloiden The Telegraph ett reportage om Chelseas damlag som blivit det första klubblaget i världen att optimera träningen utifrån menstruationscykelns hormonsvängningar.

Men det finns en hel del att lära sig på området.

Studie i Norge

Majoriteten av kvinnliga skidskyttar- och längdskidåkare i Norge berättar nu i en studie om att de presterar sämre under menstruationen.

Det visar den forskningsstudie som gjorts inom området på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim.

I studien, som baseras på 140 elitidrottare, svarade 47 procent att de upplever sämre fysisk form under mensen, en knapp tredjedel tycker att prestationen påverkas negativt.

Bara en dryg fjärdedel av dessa pratar om det med sin tränare.

En del i problemet är att nästan alla (92 procent) saknar kunskap kring träning och menscykeln.

– För mig är det ingenting som är jätteöverraskande. Tränarna har inte heller kunskap om det här. Om du har en examen eller master i idrott är förståelsen om menstruationen en väldigt liten del av utbildningen. Så tränarna har i regel liten kunskap och utövarna själva har också liten kunskap, säger Öyvind B. Sandbakk, en av forskarna bakom studien, till SVT Sport.

”Ett systemfel”

Tror du att det tabubelagt att prata om?

– Mina erfarenheter med norska utövare är att så fort det blir prat om mens är kvinnorna väldigt öppna med det. När vi ställer frågor tas tabun bort väldigt fort. Min upplevelse av det här är att vi måste sätta det tydligare på dagordningen och få ut kunskapen vi har. Vi måste också forska mer om det. I dag är sju procent av idrottsforskningen inriktad mot kvinnor.

– Det här är i grund och botten ett systemfel. Hur många kvinnliga forskare har vi? Det är ju nästan bara män. Hur många kvinnliga idrottsledare har vi? 90-95 procent är män. Hur många kvinnliga tränare har vi i skidskytte och längdskidor? Det är samma där.

Sandbakk ser framför sig att det inom en tioårsperiod kommer finnas en större förståelse inom området.

– Jag tror vi kan se ganska snabba resultat rent resultatmässigt. Men det handlar ju också om att ändra en kultur. För att göra en totalförändring krävs tid. Jag tror att vi kan se ganska stora skillnader i dialogen mellan tränare och utövare inom något år. Inom tio år kan vi kanske också ha ändrat könsbalansen både på tränar- och ledarnivå om idrotten vill det här.

SE MER: Storlaget kartlägger mensen: ”Det ska inte vara hysch-hysch”

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Magdalena Eriksson hoppas att Chelseas arbete kan bidra till att ta bort stigmat runt mens och elitidrott. Foto: Bildbyrån

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer