Den här finska produktionen, med den knasiga premissen att nazisterna har gömt sig på månens baksida för att nu återvända ”with a vengeance”, kommer kanske inte vinna Nordiska Rådets filmpris 2012, men det är ändå en klart positiv överraskning.
”Iron Sky” var en snackis på filmfestivalen i Cannes redan på produktionsstadiet och lät allvarligt talat mest som en galen gimmick, en tokrolig idé som inte skulle nå längre än till realådan i dvd-butiken men redan en kort stund efter förtexterna byter småleendet plats med den inledande skepsisen. Det är nämligen ingen tvekan om att satsningen är lika seriös som framförandet är lättsamt och lite buffligt charmerande. Visst tvingas vi gå med på att böja en och annan naturlag men med en premiss som den ovan nämnda är kontraktet med publiken så att säga redan upprättat och påskrivet.
Affischens slogan ”We come in peace” (över en bild på tungt beväpnade nazister) är torrt humoristisk på samma sätt som den var när den kom ur marsgubbarnas munnar i Tim Burtons sci-fi-parodi ”Mars Attacks!”, och den summerar och hela genrens xenofoba essens: en död alien är en bra alien.
”Iron Sky” är precis som Burtons skönt kolorerade spoof på 50-talets rymdinvasionsfilmer fylld av underhållande och finurliga detaljer men ligger uttrycksmässigt närmare grabbig action vilket också bitvis gör den mer tungfotad, speciellt mot slutet då fyndigheterna ebbat ut och ett mer traditionellt jagande tagit över.
Men trots det, som sagt, en finsk framgång att skriva hem om, dessutom pepprad med lite lagom bitsk satir över världspolitikens ledare och deras gemensamma nämnare, som för alltid kommer att skilja dem åt: maktlystenheten.