Facit: du kan vara världens största loser, men två snygga kvinnor kommer ändå erbjuda sina kroppar i utbyte mot din författarpotens. Och då har du bara skrivit debutromanen!
Så är läget för den våldsamt osympatiske författaren Tom Ricks (Ethan Hawke), som flyr USA efter att ha skämt ut sig som collegeföreläsare. Han förföljer sin exhustru och sin dotter till deras lägenhet i Paris men sjasas iväg av ett besöksförbud. När Tom somnat på bussen har någon snott hans väskor. Dubbelförnedring blir trippel och fyrdubbel när han tigger sig till ett rum på ett loppmotell utanför Paris. Den skumme ägaren tvingar Tom att jobba av hyran som övervakare i en bunker där det bedrivs diffusa gangsteraffärer. Tom försöker skriva ett brev till sin dotter i den klaustrofobiska lilla cellen medan han försöker ignorera skriken av smärta från andra rum.
Det är härligt bara för sakens skull att se Frankrike och Paris från sin skitigaste sida (Andra tips: ”Medan vi faller”, ”Irreversiblé”, ”Frontiers”) istället för de självexotiserande exportprodukter som är legio. Och det blir tacksamt att slänga in en halt amerikan med bourgeois-komplex i den smutsiga miljön om man vill att det ska skava.
Lite Parisporr blir det ändå när Tom träffar den classy änkan Margit (Kristin Scott Thomas) på en pretto författarfest där balkongen vetter mot eiffeltornet. Mystiska Margit förklarar att Tom är lika icke-charmig som hennes avlidne man, som också var författare. Därmed är saken klar och de två kan börja ligga. Tom nöjer sig dock inte med denna erövring, utan börjar ragga på sin gangsterschefs unga flickvän (Joanna Kulig). De bondar när hon läser högt ur Toms bok (!) för hans nöje.
Ethan Hawke gör Toms självdestruktiva nedåtspiral trovärdig. Hans konstant tjuriga uppsyn, hans dåliga klippta kalufs och sneda glasögon är som ett recept på magsår. Men filmen blir lite mer – ska vi säga dum i huvudet – när en mordgåta och en orimlig minnesförlust ska mosas in i mixen.
Plötsligt behöver ingenting längre förklaras och i slutet rinner all spänning bort, lika snabbt som ett förskott från Bonniers en kväll på Riche.