1984 släppte Leonard Cohen sitt sjunde album ”Various Positions” där låt nummer fem kom att bli en av de mest tolkade låtarna i världen. Bob Dylan, Bono, Bon Jovi, Ulf Lundell,  Willie Nelson, K.D. Lang – listan över artister som har tolkat ”Hallelujah” kan göras lång. 

Gång på gång lyckas den också återuppliva sig själv som exempelvis 2001 i filmen ”Shrek” där Rufus Wainwrights version av låten fick ett enormt genomslag. Två år senare blev den också en del av soundtracket till den amerikanska dramaserien ”OC” där Jeff Buckleys version (som släpptes redan 1994) ackompanjerade 80-talisternas omvälvande tonårskänslor.    

Men ”Hallelujah” har också blivit smått synonym med talangjakter på tv. Hur många auditions har vi inte sett med en deltagare som ska göra sin tolkning av låten? 

Claes ”Clabbe” af Geijerstam har i alla fall hört den så många gånger att han inte har någon uppfattning om antalet gånger som den framfördes under hans tid som jurymedlem i tv4-programmet ”Idol”.  

–  Auditiondeltagarna tänkte nog att: ”det är inte så svårt att sjunga bättre än Leonard Cohen”, säger Clabbe som satt med i Idol-juryn från 2004 till 2006. 

”Ut här ifrån!”

Han tror inte att deltagarna valde det på grund av versernas textinnehåll utan att de såg det mer som ett bra röstprov.   

– De som gjorde det okänsligt utan att förstå konceptet i texten gjorde ju inget bra intryck. Och var de dåliga i övrigt så hade man ju chansen att säga: ”åh nej! Varför valde du den här låten? Ut härifrån!”, säger Clabbe. 

– Men jag förstår att man väljer den låten för en audition för att man behöver inte traggla igenom så mycket av låten för att komma till en fantastisk highlight i ”Hallelujah”.  

Clabbe berättar att han tror att det är den musikaliska uppbyggnaden av låten som tilltalar många som vill visa på ett stort register i rösten. ”The fourth, the fifth, the minor fall and the major lift” lyder Cohens text som explicit beskriver crescendot.  

 – Det är en väldigt bra låt att kirurgiskt klippa ut ett dramatiskt parti ur som alla känner igen på 30 sekunder.   

Trots alla mindre bra tolkningar han har hört av låten uppskattar han fortfarande när han får höra den och den är ett återkommande inslag i hans egna spellistor.  

Men ett lika frekvent inslag har låten inte varit i Sveriges Radios spellistor, i alla fall inte i Cohens version. 

Svår i musikmixen

– Vi har inte spelat så mycket Leonard Cohen under de senaste åren, förklarar musikredaktören för P4 och P5 Maria Enzell.   

– Det  kan bero på att de låtar som var störst hitar var det som han gjorde på 80-talet, som ”First We Take Manhattan” och de produktionerna låter väldigt daterade i dag.  

Maria Enzell berättar att låtar som är långsamma och innerliga, egenskaper som är typiska för ”Cohen-soundet”, är svåra i en musikmix.   

– På senare år är det däremot andra artisters tolkningar av ”Halleluja” som vi har spelat. De är kortare och har mer tidsenliga arrangemang, säger Maria Enzell.  

Mer Cohen i radio

Den version som senast gick varm i P4 var Rufus Wainwrights tolkning även om Maria Enzells personliga favorit är Jeff Buckley. Clabbe vurmar däremot för en version av den amerikanske soulsångaren Aaron Neville. 

Men trots att Leonard Cohens låtar inte har gått varma i radions spellistor kommer det att bli ändring på det framöver i P4 och P5.  

– Nu kommer vi att hylla honom och spela mycket mer Cohen den närmsta tiden, säger Maria Enzell.