Skolinspektionen oroad: Kan drabba eleverna

Uppdaterad
Publicerad

Den dåliga ekonomin i PPS-koncernens skolor har fått Skolinspektionen att dra igång en ny granskning av verksamheten i skolorna. – Hela det egna kapitalet hade raderats och ägarna fick skjuta till nya pengar för att klara bolaget helt enkelt. Det gjorde såklart att vi blev oroade över hur det här påverkar eleverna, säger Gunnar Persson, chef för enheten för ekonomigranskning på Skolinspektionen.

Skolinspektionens nya enhet för ekonomigranskning får inte avvärja konkurser genom att exempelvis ålägga skolägare att skjuta till mer pengar till skolor med skakig ekonomi. Ekonomigranskningen görs enbart därför att man vill hålla extrakoll på kvaliteten i själva skolverksamheten när det går dåligt ekonomiskt.

– Dålig ekonomi är i sig en risk för att det blir neddragningar och verksamheten sämre. Därför började vi med att göra riktad tillsyn på några av PPS-koncernens skolor redan i våras, säger Gunnar Persson.

SVT granskar friskoleförluster

Tvångsstängde två skolor

Tillsynen ledde till att Skolinspektionen tvångsstängde två små skolor för barn med särskilda behov, Snitz grundskola och gymnasium i Göteborg.

Skolinspektionen hade bland annat upptäckt att stora delar av elevernas undervisning i skolan inte var bemannad med lärare, vilket var särskilt allvarligt mot bakgrund av att många elever i skolorna var i behov av särskilt stöd.

Enligt PPS beror Skolinspektionens kritik på att Göteborgs kommun inte betalat tillräckligt för verksamheten.

Granskningen av motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö pågår fortfarande, men enligt Gunnar Persson har man inte sett samma allvarliga brister där.

Reagerade på låg soliditet

Skolinspektionen läser inte regelmässigt skolkoncernernas årsredovisningar varje år, men PPS-koncernens soliditet var så låg att Skolinspektionens bevakningssystem fångade upp det när årsredovisningen gått till Bolagsverket i våras.

Utöver den riktade tillsynen lägger nu Skolinspektionen granskningen av koncernen först i den nya omgången regelbunden tillsyn av Sveriges skolkoncerner. Detta trots att den förra koncerngranskningsrapporten blev klar för bara två år sedan.

– Det är såklart angeläget att få en hel bild av koncernens skolverksamheter, säger Gunnar Persson

Har inte fått nya bokslutssiffror

Siffrorna är nästan ett och ett halvt år gamla, och Skolinspektionen har förgäves under hösten begärt bokslutssiffror för 2013/2014 av PPS-koncernens ledning.

Nu uppger VD Marléne Terkowsky att de nya siffrorna kommer inom en vecka, och att det blir nya förlustsiffror totalt, men däremot positivt rörelseresultat.

Fick kritik på flera punkter

Skolinspektionens förra koncerngranskning resulterade i kritik på en rad punkter. De gymnasieskolor som granskades, och som fortfarande ingår i koncernen, Cybergymnasiet i Stockholm och Göteborg, fick bland annat kritik för att de brast när det gäller särskilt stöd och planering, uppföljning och utveckling av utbildningen.

Cybergymnasiet i Malmö fick efter tillsynen där 2011 kritik för att alla elever inte fick praktikplats, för outbildade lärare,  och för att undervisningen inte följde kursplanen.

Donnergymnasiet i Göteborg granskades också 2011 men klarade sig bättre och fick kritik på mindre genomgripande punkter.

Skolorna har till slut fått godkänt av skolinspektionen.

Fick kritik redan tidigare

Tillsynen av Cybergymnasiet i Göteborg och Stockholm påbörjades efter att riskkapitalbolaget Riverside tog över hösten 2011, men PPS vd Marlene Terkowsky säger trots det att  problemen härrör från tiden innan köpet.

Skolorna har också fått kritik i tidigare granskningar, när grundarna Greger Fjell och Gösta Rydell drev skolorna.

Då fick bland annat Cybergymnasiet i Malmö kritik för dålig lärarbehörighet och lärartäthet.

”Har inte hotat att stänga”

Men Gösta Rydell, en av grundarna, tycker inte kritiken är allvarlig.

– Vi har fått kritik ja. Men de har inte hotat stänga någon skola. Skolinspektionens modell är sådan att om de har mycket kritik hotar de att stänga skolan. Och jag kan inte minnas att det någon gång var så allvarligt att de hotade stänga.

Men tycker du inte det är allvarlig kritik om att det är för få lärare?

– Men måttet hur många lärare i det är i skolan är bara ett mått kopplat till facket, hur många timmar en lärare ska jobba. Det har ingen relevans, det är bara ett larvigt mått. Vi hade bara ett annat system undervisa än andra. Vi har inte fått kritik för för få undervisningstimmar, säger Gösta Rydell.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar friskoleförluster

Mer i ämnet