Hon vill att man i ett första steg ökar anslagen så att de hamnar på samma snitt som övriga nordiska länder, sade hon i sitt jultal. Det innebär runt elva miljarder kronor årligen i ökade anslag, från drygt en procent av BNP till runt 1,3 procent.

– Sverige har, sett till BNP, lägst försvarsanslag i Norden. Detta behöver förändras. En ny försvarsberedning behöver ta fram den långsiktiga planen för hur ökningen konkret ska genomföras. Pengarna ska användas effektivt, men Sveriges militära och civila försvarsförmåga måste öka, sade C-ledaren.

Enligt Annie Lööf ställs det nu nya krav på handlingskraft för Sveriges säkerhet.

– Hoten är allvarligare nu. Den här situationen kräver att vi från politiskt håll visar ledarskap och handlingskraft. Vi behöver öka vår försvarsförmåga, sade hon i jultalet.

Hybridhot och cyberattacker

Centerpartiet vill att ny försvarsberedning inkallas i början av nästa år med målsättningen att öka försvarsanslagen till det nordiska snittet – något partiet ser som ett första steg.

De kraftigt höjda anslagen behövs, enligt Lööf, inte bara för försvarets personalförsörjning och materialinköp, utan även för att motverka hybridhot och cyberattacker.

Förutom en överenskommelse om kraftigt höjda anslag vill Lööf att försvarsberedningen tar fram en långsiktig plan för anslagsförstärkningar för Sveriges militära och civila försvarsförmåga.

Fortsatta sanktioner mot Ryssland

Andra krav på detta område i talet är att Sverige ”höjer rösten” för att EU-sanktionerna mot Ryssland består och att det inleds en dialog med Finland om medlemskap i Nato.

I talet krävde Annie Lööf också att regeringen markerar mot den ryska gasledningen Nordstream.