Emil är 11 år och blind – lämnas ensam på gatan

Uppdaterad
Publicerad

När elvaårige Emil Nilsson, som är helt blind, började fjärde klass sa reglerna att han ska klara sig hem själv. Det är skolans ansvar, tycker kommunens Färdtjänst, och har dragit in pappa Boris möjlighet att hämta Emil på sin väg hem från jobbet med färdtjänstbil.

Problemet är bara att Emil är blind sedan födseln och hans pappa är även han helt blind.

Fram till nu så har pappa Boris kunnat stanna till med Färdtjänst på vägen till och från jobbet för att lämna av Emil, men nu är det stopp med det. Det kallas för att göra en via-resa, att få möjligheten att stanna till med sin färdtjänsttaxi i några minuter för att hämta barn på skola och förskola.

SVT granskar LSS-lagen

– I tvåan och trean då gick det ju smidigt, säger Emil.

Och pappa Boris håller med:

– Det var fantastiskt, det var en möjliggörare i vardagslivet som familj att få det att fungera när man inte ser.

Tvingades vänta i en timme

Men nu är alltså de så kallade via-resorna indragna och nyligen blev just en sådan resa – som i vanliga fall skulle ha varit enkel, ett läkarbesök för Emil – till kaos, där Emil tvingades vänta på gatan i över en timme för att hans färdtjänst inte kom, medan pappa Boris stod på vårdcentralen och väntade, mer och mer i upplösningstillstånd.

– Tidigare hade en sådan sak aldrig hänt, jag hade kunnat stanna till och ta med honom i min färdtjänsttaxi helt enkelt.

Emil och hans familj har fått den här möjligheten indragen förut, när han skulle börja första klass. Men efter att SVT gjorde ett reportage om Emil, då för fyra år sedan, så tog de tillbaka de sitt beslut och han fick åka med pappa igen.

En kostnadsfråga

Men nu säger alltså Färdtjänstens regler att Emil ska kunna klara sig själv med skoltaxi.

Samtidigt är pappa Boris beroende av färdtjänsttaxi. Men den kan både vara samplanerad och strula. Då kan han inte själv styra så att han säkert är på plats när Emil kommer fram.

– Om man inte vet om taxin kommer och han inte kan ta sig in själv? Jag tror ingen skulle lämna sitt barn på gatan under de förutsättningarna, säger Boris.

Men trots att det är kommunen som betalar för såväl färdtjänst som skoltaxi så säger Pher Elfstrand, chef för Färdtjänsttillstånd i Stockholm att det är en ekonomisk fråga.

– Det här är inte en färdtjänstfråga. Varför ska färdtjänsten ta hand om detta?

SVT: Så det är en kostnadsfråga för er?

– Ja.

Ledsagningstimmarna räcker inte

I Stockholm har kommunen också dragit in på mångas timmar med ledsagning, och säger i många fall att den som är blind inte alls har rätt till ledsagning enligt Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Istället får de hjälp enligt Socialtjänstlagen som inte, som LSS, är en rättighetslag där det krävs “goda levnadsförhållanden”.

Boris berättar om vilka konsekvenser de begränsade timmarna med ledsagning får för dem:

– Vill du gå på kalaset eller på gymnastiken, tvingas jag säga, eller det blir ingen simhall den här veckan, man får kompromissa. Vi har inte ledsagningstimmar nog för att du ska kunna gå på båda.

”Människor ska kunna styra sina liv”

I Stockholm är det de rödgröna som styr, men de kan inte ge raka besked om det blir en ändring, utan socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) säger att de ser över riktlinjerna:

– Det som är viktigt är att folk får det stöd de behöver, och om vi ser att människor inte får det så har vi ju ett problem. Jag tycker att människor ska ha stor möjlighet att kunna styra sina liv.

SVT: Men det är ju inte så idag?

– Nej, nej. Jag förstår verkligen att människor blir upprörda.

Boris Samuelsson känner att hans son Emil oförtjänt får lida till följd av försämringarna. Det handlar inte enbart om att Emil själv inte kan se, utan också om att hans pappa inte heller kan det.

– Det gör en ju förstås både ledsen och frustrerad. För jag kan ju faktiskt stötta honom i att vara synskadad, men det jag inte kan göra det är att vara hans ögon.

Detta reportage är en del av SVT Nyheters #lssgranskning och kom till efter ett tips till SVT. Vet du mer? Tipsa reportrarna!

LSS ska underlätta ett självständigt liv

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Vem omfattas av lagen?

I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:

1) personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2) personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder.

3) personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet.

LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser som kommunerna ska tillhandahålla:

rådgivning

ledsagarservice

kontaktperson

avlösarservice i hemmet

korttidsvistelse utanför hemmet

korttidstillsyn för ungdomar över tolv år

bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar

bostad med särskild service för vuxna

daglig verksamhet

personlig assistans – här delar kommunen och Försäkringskassan på ansvaret. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka.

I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna.

Källa: Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar LSS-lagen

Mer i ämnet