– En lösning för Försvarsmakten om man vill ta ansvar för sina tolkar är att anställa dem, så får de uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare, säger Axén.

Efter fyra år blir uppehållstillståndet permanent.

Gunnar Axén är ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, som hanterar just migrationsfrågor.

Många jobb inom försvaret är inte öppna för utländska medborgare, men icke-säkerhetsklassade jobb är det påpekar Axén.

Vill skydda

I en skrivelse till regeringen föreslår Försvarsmakten att tolkarna kan bli så kallade kvotflyktingar, som inte behöver söka asyl i Sverige.

Även småpartierna i regeringen vill skydda dem. Men förra sommaren, sedan 24 tolkar skrivit brev till svenska ambassaden och bett om asyl, sade migrationsminister Tobias Billström (M) att ”Sverige delar inte ut asyl som belöning för utfört arbete”.

Tolkarna kan genom hotbilden ha asylskäl, och då slipper de särbehandling. Men då måste de ansöka i Sverige, och det finns ingen garanti att Migrationsverket, när det prövar de enskilda ärendena utifrån lagen, ger dem rätt.

Annat syfte

Från Försvarsmakten är det kalla handen om idén om arbetskraftsinvandring.

– Asylrätt används ju för individer det finns en hotbild mot och det är det vi menar att Sverige inom ramen för sitt samhällsansvar bör pröva, säger Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten.

Arbetskraftsinvandring har ett helt annat syfte, påpekar han.

– Vill man från politisk sida jämställa asylrätt med arbetskraftsinvandring så måste man från politisk sida föra det resonemanget.

Lagersten tycker inte att Försvarsmakten därmed lämpar ett problem på andra som man själv skulle kunna ta ansvar för.

– Vi har för regeringen redovisat att det finns en hotbild och föreslår en möjlig lösning.