Foto: TT

Nytt behandlingsprogram för personer som slagit sin partner

Uppdaterad
Publicerad

Förra året anmäldes närmare 12.500 misshandelsbrott där förövaren var närstående till offret. För att minska återfallen har Kriminalvården tagit fram en nytt behandlingsprogram för personer som dömts för våld i nära relationer. Programmet är könsneutralt och individanpassat och prövas nu i ett pilotprojekt.

I den nationella trygghetsundersökningen, som utförs av Brottsförebyggande rådet, uppgav var fjärde person som utsattes för misshandel 2015 att gärningspersonen var en närstående. Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer men kvinnor utsätts i betydligt högre utsträckning än män och även för grövre våld. 

– Det är ett stort samhällsproblem som för med sig mycket lidande, säger David Ivarsson som är psykolog på Kriminalvården och ansvarig för att utveckla det nya behandlingsprogrammet.

Skräddarsydd behandling

Programmet skiljer sig på flera sätt från Kriminalvårdens tidigare behandlingsprogram mot relationsvåld. Dels riktar det sig till både till manliga och kvinnliga förövare och omfattar både hetero- och homosexuella relationer, liksom föräldra- och barnrelationer där det förekommer våld. Dels anpassas behandlingen efter varje persons behov och problematik istället för som tidigare ske i grupp där alla fick samma behandling. 

LÄS MER: Många faktorer bakom våld i nära relationer

– Det handlar om att göra en bra bedömning av vad är som gör att just den här personen använder våld mot sin närstående och att sätta in insatser som passar just den unika individen. Poängen med det är vi ser att anledningarna till varför våld uppstår är många och kan vara väldigt olika, säger David Ivarsson.

Våld som ”problemlösning”

En av de riskfaktorer för våld i nära relationer som David Ivarsson lyfter fram är alkohol- och droger. Andra bakomliggande orsaker kan handla om attityder till våld, till exempel att man tycker att våld är okej och ser det som en problemlösning eller att man bagatelliserar våldet. Många kan ha svårt att hantera jobbiga känslor som exempelvis svartsjuka eller att bli avvisad och/eller har problem med sin ilska generellt och svårigheter att kommunicera och att lösa konflikter. 

Kan pågå i ett år

Julia Lundman jobbar som behandlare på Frivården i Stockholm. Tillsammans med den person som genomgår programmet utformar hon en strukturerad behandling som kan pågå upp till ett år. Samtal varvas med praktiska övningar utifrån de problem och svårigheter som man identifierat i en inledande kartläggningsfas och som personen behöver arbeta med för att kunna förändra sitt beteende. 

LÄS MER: Stor okunskap om våld mot män i nära relationer

– Vi går in och tittar på specifika situationer som personen har varit i och omständigheterna kring dem och tar reda på av vilka anledningar som kan ligga bakom att personen har hamnat i ett våldsbeteende, berättar Julia Lundman. 

Behandlingsprogrammet är krävande både för behandlaren och personen som genomgår det vilket förutsätter att det finns en god relation dem emellan för att behandlingen skall fungera, enligt Julia Lundman. 

– Det kan handla om få personen att inse att denne inte är styrd utifrån utan själv kan bestämma över sitt agerande i olika situationer och ta ansvar för det och bestämma sig för att inte använda våld.  

”Ser lovande ut”

Pilotprojektet startade i liten skala 2014 och har vuxit successivt. Hittills har 55 personer påbörjat behandlingen. För närvarande genomgår 22 personer programmet, 26 har fullföljt och 7 har hoppat av. En vetenskaplig utvärdering av programmet kommer att slutföras under hösten men än så länge är det för tidigt att uttala sig om hur effektivt det är enligt David Ivarsson. 

LÄS MER: Allt färre brott i nära relationer klaras upp

– Det man kan säga nu är att det ser lovande ut och väcker engagemang från både behandlare och deltagare. 

Det håller Julia Lundman med om.

– Det är ett hjälpsamt program för den som är engagerad och vill minska sina risker att återfalla i brott, säger hon.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.