– Det blir ju förvirrande. Är det så att jag inte hittar den här informationen eller finns den inte? Man vet inte vilket som patient, säger Åsa Cajander, docent i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet som är ansvarig forskare för Dome-projektet som utvärderat införandet av journal via nätet i landstinget i Uppsala län.
Skillnader mellan länen
Landstinget i Uppsala län har gått i bräschen för journaler via nätet och var först i landet att erbjuda tjänsten år 2012. Kort därefter valde Region Skåne att göra samma sak. I nuläget är majoriteten på banan och de som återstår är Jämtland/Härjedalen, Västernorrland, Gävleborg, Stockholm och Gotland. Målsättningen är att även de är igång år 2017.
Tekniska problem en av anledningarna
En anledning att Gotland inte har startat än är tekniska problem enligt Gunnar Ramstedt, tillförordnad förvaltningschef, Region Gotland.
– Det har tagit så här lång tid. Jag tycker inte det är konstigt. Det är inte alltid jättebra att ligga först. Det kan finnas ganska mycket svårigheter i början och de problemen kanske inte vi behöver få på samma sätt nu.
Men bland de landsting och regioner som är igång är skillnaderna stora mellan hur mycket information patienterna får ta del av. I Uppsala kan patienten se i princip all information om sig själva. I Halland går det i nuläget bara att se vaccinationer. Västmanland och Uppsala är de enda landsting som visar vilka läkare som varit inne i journalen. Och om du vill anteckningar från röntgen måste du befinna dig i Värmland, Östergötland och Uppsala.
Kan inte se äldre journaler
Ett av dom vanligaste klagomålen bland patienter är att det inte går att se äldre journalanteckningar. De flesta landsting och regioner visar anteckningar från det datum de införde nätjournaler eller från drygt ett år tillbaka. Men några landsting sticker ut. Västerbotten visar anteckningar ända från 2001, Uppsala från 2004 och Värmland från 2013.
Enligt en kartläggning som SVT Nyheter gjort saknas även många beslut från alla landsting och regioner på när och om informationen kommer att bli tillgänglig.
Journaltjänsten tillhandahålls av landstingsägda bolaget Inera. När de införde journal via nätet fick landstingen frihet att själva välja hur mycket information som patienterna skulle få ta del av genom ett antal valbara regler som fanns i det nationella regelverket. Det resulterade att det blev olika överallt.
– Jag tror att det var olyckligt. Samtidigt som det var vår bedömning att det var enda sättet då att få igenom ett regelverk, säger Sofie Zetterström, vice vd på Inera.
Mål: all information ska visas år 2020
Ett nytt nationellt ramverk ska klubbas igenom till hösten och målsättningen är att alla landsting och regioner ska visa all information till år 2020. Men inte ens Sofie Zetterström tror att det är möjligt.
– Jag tror inte att det kommer att bli mer likriktat nu. Vår bedömning är att landstingen och landstingsledningarna ligger så olika till i den här processen. Det går inte att forcera fram en likriktning i dagsläget. Jag tror inte det.
Leder till ojämlik vård
Åsa Cajander, docent i människa-datorinteraktion tycker att denna olikhet mellan landstingen leder till mer ojämlik vård för patienterna
–Det blir problematiskt ur patienternas perspektiv. Man ska inte behöva kunna alla landstingsregler. Det är alldeles för komplicerat.