Var femte immun mot vinterkräksjuka

Publicerad

Antalet personer som insjuknar i vinterkräksjuka ökar för varje vecka. Men 20 procent av befolkningen är immun mot den vanligaste varianten av viruset.

– Man föds med immuniteten, säger molekylärbiologen Elsie Ydring.

Vi befinner oss i vinterkräksjukans mest intensiva fas och kulmen tros nås i slutet av januari eller början av februari. Men en relativt stor del av befolkningen behöver inte oroa sig för vare sig diarréer eller kräkningar, då 20 procent är immun mot den vanligaste varianten av viruset som orsakar vinterkräksjuka.

-Detta beror på en mutation som gör att viruset inte kan tas upp av tarmslemhinnan vilket gör att dessa personer inte blir infekterade, säger Elsie Ydring, molekylärbiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Inga symtom

Dessutom är cirka 30 procent av befolkningen så kallade asymptomatiska bärare, vilket betyder att de inte får några symptom trots att de bär på viruset.

För resten av befolkningen kan perioden från slutet av november till april, då vinterkräksjukan härjar, bli en otrevlig historia med återkommande perioder i sjuksängen.

– Man kan få en kortare immunitet mot just den varianten av viruset som man blivit sjuk av. Men man kan absolut återinsjukna i en annan variant under samma säsong, säger Ydring.

Handtvätt viktigt

Det bästa sättet att undvika att bli sjuk är att tvätta händerna ordentligt.

– Tvätta händerna varje gång du kommer hem, varit på toaletten och innan du hanterar mat.

Viktigt är också att se till att händerna blir ordentligt torra efteråt. Annars är risken att fukten löser upp bakterierna på exempelvis ett dörrhandtag på en offentlig toalett så att du får dem på dina nytvättade händer.

– Se till att använda pappershanddukar för vanliga handdukar kan vara fulla av smittämnen, säger Ydring.

Däremot vill hon inte avråda från att äta från bufféer eller julbord.

– Med tanke på hur många som äter från dem och hur få som insjuknar så är det ingen större risk, säger hon.

Symtom

Det finns två typer av virus som ger vinterkräksjuka: norovirus och sapovirus.

Båda ger symtomen illamående, kräkningar, diarréer och ont i magen. Man kan även få feber, huvudvärk och muskelvärk.

Källa: 1177 Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.