Den tidigare kritiken har bland annat bestått i att koncernen inte i tillräckligt stor utsträckning analyserat skillnaden mellan tjejer och killars betyg och att åtgärdsprogram som skrivits för elever som behöver särskilt stöd inte varit tillräckligt tydliga.

Thorengruppen grundades i Umeå 1999, och har sedan dess växt till en stor koncern med bland annat friskolor och fastighetsbolag. Men det förflutna har inte varit helt fläckfritt. Så sent som i förra året nekades företaget att starta upp 28 nya skolor runt om i Sverige – då de ansågs ha ljugit i ansökningarna till Skolinspektionen.

– Det de hade uppgett i ansökningarna hade de inte kunnat styrka, kring bland annat anskaffning av elever och APL-platser. Sedan hade de inte heller styrkt uppgifter kring tillgängliga lokaler, säger Andreas Spång, enhetschef på Skolinspektionens tillståndsprövning.

I ansökningarna hävdade koncernen då att de hade intervjuat 46.000 personer, något Skolinspektionen helt enkelt inte trodde på.

Historien kan påverka

Men det som har hänt förr påverkar inte nödvändigtvis det nya uppköpet av Karl-Oskarskolorna, menar Andreas Spång.

– Det är klart, vi behöver ju titta på den historik vi känner till i ett ansökningsförfarande såklart. Men de frågorna handlade ju om att starta nya verksamheter, det här handlar om att ta över befintliga verksamheter. Men om vi prövar ansökningarna gör vi en omfattande utredning.

Rent formellt behöver inte Thorengruppen ansöka om tillstånd hos Skolinspektionen – om de väljer att låta skolorna ligga kvar i det uppköpta företaget istället för att flytta över dem till ett annat bolag.