Dalarna

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Mindre inflytande” – de här förändringarna är gemensamma för det som kallas ”Hälsoscheman”. Foto: SVT/Audrey Erath

Tre frågor om ”Hälsoscheman” – Vad innebär det?

Uppdaterad
Publicerad

Flera kommuner i Sverige har infört ”Hälsoscheman” i äldreomsorgen. Syftet, att införa scheman som ska få anställda att orka jobba heltid genom bland annat kortare pass, har dock möts av starka protester, bland annat i Avesta. Det här har journalisten Mira Klingberg Hjort rapporterat mycket om.

– Jag har nog inte träffat någon nattarbetare som hellre jobbar fler men kortare nattpass, säger hon.

Fackförbundet Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren har bevakat och skrivit mängder av artiklar om ”Hälsoscheman”, framförallt under 2021 då många kommuner införde det här.

– Det finns ingen officiell statistik på hur utbrett det är, men vi på Kommunalarbetaren gjorde en enkät 2021 som då visade att det hade införts i en tredjedel av Sveriges kommuner, säger Mira Klingberg Hjort.

Inte lagstadgade krav

Schemaförändringarna som är typiska för ”Hälsoscheman” är inte några lagstadgade krav förutom 11 timmars dygnsvila. Det som däremot är gemensamt för de kommuner som infört ”Hälsoscheman” är att man ökat andelen heltidsanställda inom äldreomsorgen.

– Men det går att ha heltid som norm ändå, men då måste man höja bemanningen. Det här är ett sätt att få ihop det utan att göra det, vilket kan vara både en kostnadsfråga och resursfråga. Många kommuner kämpar ju med personalbrist.

Omtag efter protester

På många håll har ”Hälsoscheman” nu varit en realitet i flera år trots protester, men det finns också kommuner som backat, framförallt från kortade nattpass.

– Det finns också exempel där man tagit omtag på hela schemamodellen med anledningen av personalens protester, säger Mira Klingberg Hjort.

I klippet: Tre frågor om ”Hälsoschema” – vad säger egentligen forskningen?

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.