– Jag kommer från Eritrea och är könsstympad som barn. Jag kom hit 1980 och när jag fick barn fick jag veta att en del av min kropp inte finns. På nittiotalet, när ihopsydda kvinnor kom, då blev det ramaskri, säger Meheret Dawit, ordförande för Eritreanska kvinnor för integration.

Uppskattningsvis är 40 000 kvinnor i Sverige könsstympade. Meheret Dawit jobbar hårt för att stoppa det här och tror att bästa sättet är att våga prata om det.

Hon tror också att vi möter en extra stor utmaning nu, när det kommer fler flyktingar till landet, eftersom en del av dem har blivit utsatta.

– Vi möter ganska många nyanlända som kommer idag, men hela diskussionen handlar bara om hur snabbt de ska börja jobba. Det finns inga diskussioner om hur vi ska möta dessa människor så att de blir en del av samhället, säger Meheret Dawit.

Sherzad Fatih jobbar som mattelärare i Sandviken och är engagerad i den här frågan. Han tycker att vuxna måste ta mer ansvar och hjälpa de unga kvinnor som har blivit utsatta.

– När de går på toaletten till exempel, så märker jag att vissa inte kommer tillbaka på lång tid, då kanske det problemet finns, men man kan inte ta upp det. När vi bemöter de här barnen har vi ansvaret för varför den här flickan mår dåligt. Om jag vet något kontaktar jag sjuksköterskan, socialtjänsten eller någon organisation, som Meherets ”Eritreanska kvinnor för integration” till exemepel, säger Sherzad Fatih.

– Det viktigaste för mig är att det inte går över till nästa generation. Det ska stoppas här. Nu, säger Meheret Dawit.