Regeringen har satt ett mål på 25 procent ekologiskt i skolmatsbespisningen. Foto: SVT

För lite eko i skolmaten – når inte regeringens mål

Uppdaterad
Publicerad

Flera kommuner i Jönköpings län når inte upp till regeringens mål att en fjärdedel av skolmaten ska vara ekologisk. Jönköpings kommun backade till och med något förra året och nu menar kritiker att skolan måste förända matsedeln för att lyckas.

– Man måste servera mat på ett annat sätt. Man får minska på det dyra köttet och servera mer vegetariskt och mer av den billiga maten. Då har man råd att köpa mer ekologiskt, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.

Det var 2006 som regeringen satte upp ett nationellt mål att 25 procent av den mat som köps in inom offentlig sektor ska vara ekologisk. Men när det gäller skolmaten i Jönköpings län är det bara Habo, Gislaved, Mullsjö och Vaggeryd som lyckats nå målet.

Länets största kommun Jönköping lyckades inte. Drygt 19 procent var ekologiskt under 2015 och det var något mindre än året innan. Enligt Cecilia Klyver, kvalitetsutvecklare för skolmåltiderna i Jönköpings kommun är en förklaring att den ekologiska maten inte håller måttet.

Just nu står det stilla lite. Vi tycker inte att kvaliteten följer med på det ekologiska sortimentet. Vi har bland annat provat ekologiska köttbullar och de blev inte godkända i vårt smaktest.

Vill ha svenskt och ekologiskt

Men kritiken är ny för den ideella föreningen Ekomatcentrum som arbetar med att öka intresset för klimatsmart mat.

– Jag skulle säga tvärtom att ekologiskt är väldigt bra, säger Eva Fröberg.

Däremot får föreningen ofta höra att pengarna inte räcker till eftersom ekologisk mat kostar 20 till 30 procent mer, men också att tillgången är för dålig och där finns en risk menar Eva Fröberg.

Det som kan hända och som är tråkigt då är att mycket av produkterna blir importerade. Vi skulle helst se att det som serveras vore svenskt, säger hon.

Värt pengarna

Eksjö och Vetlanda har lägst andel ekologisk mat i skolan, runt 10 procent medan

Gislaved, Vaggeryd och Habo ligger runt 40 procent. Bakgrunden i Gislaved är ett politiskt beslut, berättar Maria Ström som är utvecklingsledare för skolmåltiderna i kommunen. Trots att det blir dyrare med ekologiskt tycker hon att det är värt pengarna.

– Ungefär sextio procent dyrare har vi sett att det är, men det är bara en fingervisning.

– Jag kan tycka att det är värt pengarna eftersom det är bättre djurhållning, mindre gifter och det känns bra att handla ekologiskt, säger Maria Ström.

Vissa upplever att den ekologiska maten inte håller måttet, hur upplever ni det?

– Det kan ju vara så när det är säsongsanpassat. Exempelvis grönsaker är inte alltid bästa kvalitén men det finns ju andra produkter man kan handla som exempelvis fisk och basvaror.

Gislaveds målsättning är att öka de ekologiska produkterna i skolmatsalen.

– Jag det tror jag, säger Maria Ström

Får det kosta hur mycket som helst?

– Nej det tror jag inte.

FAKTA: Så mycket av skolmaten var ekologisk 2015

Tranås 14 procent

Habo 37 procent

Eksjö 10 procent

Gislaved 39 procent

Mullsjö 26 procent

Aneby 14,8 procent

Vaggeryd 41 procent

Värnamo 21 procent

Jönköping 19.3 procent, vilket var mindre än året innan

Vetlanda 10.8 procent

Gnosjö 17 procent

Sävsjö INGET SVAR

Nässjö 17 procent

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.