– Jag tycker inte att det finns någon funktion att ha sådana här anstaltsplatser i ett samhälle som det svenska samhället, säger Magnus Hörnqvist, docent i Kriminologi på Stockholms universitet.

Byggnationskostnaderna för säkerhetsavdelningarna landade på omkring 250 miljoner kronor per enhet, totalt 750 miljoner. Dygnskostnaden per plats ligger omkring 5.300 kronor – mer än dubbelt så dyrt som en ordinarie anstaltsplats.

Behöver luft i systemet

Kriminalvårdsverket har inte fyllt platserna någon gång under de snart fem åren. Beläggningen har aldrig varit högre än cirka 60 procent. Totalt har 56 intagna suttit på de 72 platserna fram till och med mars i år. Kriminalvårdsverket menar att det är enligt beräkningen.

– Vi behöver luft i systemet. Vi kan inte ha full beläggning då vi inte kan förutse vilka som döms till fyra års fängelse och uppfyller kriterierna för en säkerhetsplats. Skulle det vara full beläggning skulle vi få problem där istället, säger Per Westberg, säkerhetschef.

”Tio hade fyllt behovet”

Innan bygget av de tre nya säkerhetsavdelningarna fanns 12 säkerhetsplatser fördelade på Hall och Kumla. Inte heller de platserna var någon gång fullt belagda. Det är det som ligger till grund för Torgny Jönssons resonemang kring om hur många säkerhetsplatser som behövs inom svensk kriminalvård.

– Tio hade mer än väl fyllt behovet, säger Jönsson som själv suttit tre år på de nya säkerhetsavdelningarna efter att han blivit dömd för grovt bedrägeri.

”Vansinniga bunkerexperiment”

Magnus Hörnqvist, som har forskat om svenska fängelser i 15 år, menar att det behövs noll platser av den här utformningen. Han hänvisar sedan till historien då han hävdar att de här platserna kan stängas inom en tio års period.

– Sådana här vansinniga bunkerexperiment blommar upp i olika länder på jorden och det brukar sluta med skadeståndsprocesser och att de sedan läggs ned.