– Jag handlägger inte ärendet längre. Vi har varit utsatta för ganska allvarliga saker, jag vill inte kommentera det mer, säger Mats Wihlborg till tidningen.
Efter den misstänkta våldtäkten den 2 oktober, då en funktionsnedsatt kvinna anmälde att hon blivit våldtagen av flera män, har flera personer inom polis- och åklagarmyndigheten varit föremål för hot.
Åklagare i Stockholm tar över
Efter att Mats Wihlborg fattade beslut om att släppa de fem misstänkta i brist på bevis hölls demonstrationer på ön och flera personer ska ha besökt åklagarens bostad.
Två personer har förhörts skäligen misstänkta för förgripelse mot tjänsteman och hemfridsbrott.
Våldtäktsärendet har nu tagits över av vice chefsåklagare Åke Olsson vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm.
Han säger till TT att det inte är ovanligt att åklagare av olika skäl lämnar över ärenden.
– Det händer lite då och då. Det är en rutin som vi har, vi gör så ibland. Vi har en instruktionsbok som vi följer, säger Åke Olsson.
TT: Men hur vanligt är det att en åklagare hoppar av på grund av hot?
– Som jag sade nyss så för oss är det på det sättet att vi ibland byter åklagare av skilda skäl.
Utredningen fortsätter
När det gäller utredningen av våldtäkten säger Åke Olsson att den fortsätter.
– Fem personer är misstänkta för grov våldtäkt och utredningen fortsätter. Jag svarar inte på vilka utredningsåtgärder vi gör på annat sätt än att det är analyser och förhör. Jag kan inte riktigt svara på när utredningen kan bli klar men det är inte inom den närmaste tiden. Det är åtskilliga veckor innan vi är i slutet av den här utredningen.
Ta på allvar
Mårten Schultz som är professor i civilrätt och juridisk kommentator, tycker sig se att vissa typer av hot mot rättsväsendets företrädare blivit vanligare.
– Min bild, som jag har ganska bra underlag för, är att nätangreppen mot företrädare för rättsväsendet har ökat kraftigt. Det handlar då om både hot och kränkningar över sociala medier. Den här typen av angrepp som det är frågan om på Gotland, som uppfattas som ett hot rent fysiskt, det är ovanligt, säger Mårten Schultz.
Han betonar vikten av att rättssamhället tar hoten på allvar och att de betraktas inte enbart som ett hot mot en enskild åklagare utan som ett angrepp på rättsstaten.
– Det har ju förekommit ganska många politiska initiativ för att stärka straffrättens sanktioner när det gäller attacker på det som kallas blåljuspersonal. Angreppen på rättsstaten överhuvudtaget behöver man kanske värdera upp rent straffrättsligt och utredningsmässigt.
Han säger att hoten mot rättsväsendet hör ihop med attacker mot polis, ambulans och räddningstjänst.
– Det är ett uttryck för ett bristande förtroende för rättsstaten och samhället, säger Mårten Schultz.