Pappa Ibrahim Suliman gick till skolan, kommunen och Migrationsverket för att fråga när hans barn skulle få börja skolan.
– Men de hänvisade bara till varandra. Till sist fick jag besked om att det inte fanns plats på skolan, säger han.
När SVT Nyheter Småland träffar familjen har Tasnim och Khaled Suliman, nio och tio år gamla, gått i skolan i drygt en vecka efter fyra månaders väntan.
– Förut var jag ledsen men nu är det mycket bättre, säger Khaled Suliman medan han skriver ner nya svenska ord på ett papper.
Såg andra barn gå till skolan
Familjen kom till Sverige för drygt ett år sedan. Innan de kom till Hultsfred bodde de i Löttorp, där de hann gå i skolan under sex veckor. Storebror Hamza Suliman fick börja skolan snart efter flytten till Hultsfred, medan småsyskonen blev sittande hemma.
– De såg andra barn gå till skolan och frågade hela tiden när det skulle bli deras tur. De kom ju från krig och då behöver man komma in i det nya samhället snabbare, säger Ibrahim Suliman.
Finns fall på uppåt ett års väntetid
Barn ska enligt skolförordningen tas emot så fort som möjligt med hänsyn till barnet.
– Har man kommit från svåra förhållanden kan man behöva tid att landa, förklarar Åsa Kildén som är utredare på Skolinspektionen.
Kommuner kan också behöva tid att förbereda sig. Vid till exempel ett stort flyktingmottagande är det acceptabelt med en månads väntetid. Skolinspektionens senaste undersökning från i maj 2016 visar att det i flera kommuner har tagit betydligt längre tid än en månad, ibland upp till ett år.
– Då tillgodoser man inte barnets rätt till utbildning. Nyanlända har precis samma rätt att gå i skolan som barn som är födda i Sverige, säger Åsa Kildén.