Bygget av Nya Karolinska (NKS) blir flera miljarder kronor dyrare än beräknat. De 14,5 miljarder som politikerna satt som tak kommer i själva verkat att sluta på över 25 miljarder.
Enligt Svenska Dagbladet beror det på att man plockat bort kostnader från den ursprungliga budgeten och lagt det utanför huvudavtalet.
Delvis privat finansiering
Landstingets pressavdelning skriver i ett mejl till SVT att uppgifterna är felaktiga och att slutnotan för att bygga och utrusta Nya Karolinska beräknas hamna på 22,8 miljarder kronor.
Vid upphandlingen använde sig landstinget av den så kallade OPS-modellen, som innebär att även privat finansiering och drift av sjukhuset ingår. Den borgerliga majoritetens argument var att man ville slippa fördyringar för Nya Karolinska Solna. Den 8 juni 2010 godkände samtliga partier tilldelningsbeslutet i upphandlingen, efter en ny politisk uppgörelse. I dag är flera partier kritiska.
”Oacceptabelt”
– Det är oacceptabelt att kostnaderna har tillåtits skena på det här sättet. Nu kräver jag att vi får insyn i utgifterna, och att man gör en totalrevision på hela NKS-affären, säger Erika Ullberg, gruppledare för Socialdemokraterna i landstinget.
Miljöpartiet upprepar sitt samtidigt sitt krav från i vintras att göra en extern granskning av bygget.
Så här svarar Torbjörn Rosdahl (M), finanslandstingsråd på Socialdemokraternas revisionskrav och kritik:
– Jag är för öppenhet och våra revisorer följer det här projektet varje år. Men jag tycker att det kan vara bra för sjukhuset att få öppna först, sen kan vi göra en utvärdering och se vad vi hade kunnat göra bättre och vad vi har gjort rätt.
– I avtalet ska man också ha objekt som ligger utanför, som till exempel nytt laboratorium, nytt sjukhusapotek, och tillagningskök. Jag tror det är de kostnaderna man av misstag tror är en fördyring.
”Medvetet val”
Henrik Gaunitz, planeringschef på landstinget, förklarar vad som legat utanför det ursprungliga avtalet på 14,5 miljarder kronor. Det handlar till exempel om 4,3 miljarder som går till medicinsk-teknisk utrustning, Hade man handlat upp denna 2010 hade man i dag fått utrustning som hade varit omodern när sjukhuset öppnar, säger han.
– Utvecklingen på området går så fort. Det har inte blivit dyrare, det var ett medvetet val vi gjorde från början.
Andra byggnader som tillkommer till projektet utgör 2,5 miljarder kronor som också ligger utanför OPS-avtalet. Det handlar till exempel om ett labbkvarter och Astrid Lindgrens barnsjukhus. De sista 1,5 miljarderna kommer ur att man bland annat valt att lägga till 80 vårdplatser vid Nya Karolinska.
– Vi gjorde en analys av vilka behov som finns, och fann att vi behövde fler platser.