SVT Nyheter Uppsala har tagit del av den nedlagda förundersökningen mot den tidigare chefen inom region mitt på Polismyndigheten. I handlingarna framgår att förundersökningsledaren Elisabeth Brandt, som är åklagare vid Särskilda åklagarkammaren, bad sina utredare att hålla förhör med både anmälare och vittnen.
Men i det 39 sidor långa förundersökningsprotokollet står det ingenstans om något förhör med huvudpersonen själv, den utpekade chefen. En källa till SVT Nyheter Uppsala med insyn i ärendet bekräftar uppgiften: Det hölls aldrig något förhör med den utpekade chefen, varken i egenskap av misstänkt eller upplysningsvis.
Men åklagare har möjlighet att kalla nära nog vem som helst till ett förhör, oavsett om personen är misstänkt eller inte. Det säger Hugo Fridén, professor i processrätt vid Uppsala universitet.
– Alla människor har vittnesplikt. Och i vittnesplikten ingår att man är skyldig att uppge för polisen vad man känner till. Så du kan kallas till förhör även om du inte är misstänkt för något brott överhuvudtaget, säger han.
Utredningsskyldighet
Enligt professor Fridén kan intressanta personer i förundersökningar höras utifrån en rad olika roller förutom de vanliga; som misstänkt, vittne eller målsägande.
– Polisen har utredningsskyldighet om man kan anta att brott har blivit begånget. Och i det ingår ju att man måste prata med folk. Man måste börja någonstans och har man ingen skäligen misstänkt så kan polisen prata med vem som än kan tänkas lämna upplysningar av betydelse för utredningen.
I lagens mening fanns alltså ingenting som hindrade åklagare Elisabeth Brandt från att hålla ett förhör med chefen inom Uppsalapolisen. Frågan är varför det trots detta inte blev något förhör. Elisabeth Brandt hade på onsdagsmorgonen inte tid att svara på frågor.
–Jag sitter i ett möte och kan inte prata nu. Jag får be om att återkomma senare, säger hon.
Utreds av JO
SVT har tidigare berättat att Elisabeth Brandts hantering av ärendet utreds av Justitieombudsmannen. JO fick in en rad anmälningar i samband med att Aftonbladet avslöjade hur förundersökningen mot chefen inom polisen lades ner utan att någon husrannsakan gjordes.
– Om vi finner att det begåtts fel vid myndighetsutövningen så uttalar vi kritik. Den kritken kan vara olika skarp, och det är omöjligt för mig att idag säga något om vilken typ av kritik som skulle kunna vara befogad, sa Per-Ola Cullin, föredragande hos JO till SVT tidigare i januari.
Den aktuelle chefen arbetar inte längre kvar på polismyndigheten. Enligt källor till Aftonbladet uppmanades han att säga upp sig själv av sin chef, något som chefen bestämt nekat till.