Liselotte minns när byn blomstrade Foto: SVT

Byn har gått från 100 till 20 personer

Uppdaterad
Publicerad

I området längs stambanan mellan Vindeln och Bastuträsk fanns för 50 år sedan ett antal levande byar med skolor, butiker och arbetsplatser. I dag finns inget av detta kvar. Det gör att livet förändrats för de som bor kvar i området.

– Vi har bra gemenskap och hjälps åt. Vi handlar åt varandra eller åker till butiken gemensamt. Inte är det tråkigt att bo här i alla fall, säger Liselotte Lundström, en av de 20 personer som bor i byn Storsävarträsk.

För 50 år sedan bodde det 99 personer i byn. Det krävdes två bilar för att köra byns barn till skolan i Ekträsk. Det fanns affär, postombud, skomakare, båttillverkning och en biograf i bygdegården.

#dödazoner

Läs även: Här dör glesbygden – servicen ett minne blott

Viktig mötespunkt

I dag finns inte mycket kvar av allt detta. Bygdegården finns kvar och har blivit en viktig mötespunkt både för de fast boende och för de som bor i byn under delar av året.

Här ordnas det bingo, hemvändardagar och julmiddagar. Däremellan genomförs studiecirklar och mindre träffar. Byn har till exempel en egen ukeleleorkester, som under en period turnerade flitigt i länet.

– Till julborden brukar det komma 80 personer till bygdegården. För några år sedan slog vi rekord i att baka småkakor. Vi bakade 114 olika sorter. För 50 kronor fick man komma och äta så mycket man villE. Vi är aktiva och hjälps åt. Vi vill ju att folk ska komma hit och trivas, säger Gunnel Jonsson.

Gunnel Jonsson, Storsävarträsk. Foto: SVT

Hoppas på mer folk

Det gör att de bybor som SVT träffar trivs i sin by, men visst skulle de önska sig att den blev större.

– Visst vill jag att det ska flytta hit mer folk. Men det är svårt att tänka sig att det skulle etableras någon industri, säger Berndt Lundström.

Han hoppas att åkermarken börjar brukas igen.

– Det borde gå att ha växthusodlingar här eller föda upp höns och får. Det är viktigt att det fortsätter att vara en by där det finns bofasta människor och inte bara fritidsboende, menar Liselotte Lundström.

Så gjordes kartläggningen

Livsmedelsbutikerna är det mest finmaskiga nätet av lokal service, därför har vi utgått från de butiker som finns i dag när vi gjort kartläggningen. Med hjälp av länsstyrelsernas listor över mindre livsmedelsbutiker har vi prickat in dessa på en karta. Det närområdet som butiken servar har vi satt till en mil. Statliga myndigheten Tillväxtanalys använder mer än tio minuters resväg till butik i sina kartläggningar av tillgången till service, vilket är en liknande avgränsning.

Utifrån den kartbild vi fick fram tittade vi närmare på de områden som saknar butiker. Stora områden kunde sorteras bort eftersom det aldrig funnits vare sig butiker eller annan service där. Det handlar om stora delar av fjällvärlden, myrområden och nationalparker.

Efter det har en andra genomgång gjorts, där vi med stöd av kunskap som finns inom SVT:s redaktioner, och i vissa fall efter kontakter med lokalbefolkning, kunnat identifiera de områden där det tidigare funnits grundläggande service, men där denna lagts ned under de gångna årtiondena.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#dödazoner

Mer i ämnet