Hoten och misshandeln pågick under mer än tio år. Både Maja och barnen utsattes för hans våld. De fick skyddad identitet och tvingades att fly till okänd ort. Det är vad samhället kan göra för en drabbad familj, Maja är tacksam men menar samtidigt att hon och barnen dömdes till ett svårt liv. Hon har svårt att förstå att mannen får gå fri.
– Det är ju vi som fått straffet, vi som blir dömda, fått leva som flyktingar, vi har inte gjort något fel vi har bara försökt överleva, säger hon.
Hovrätten kortade straffet
Mannen är dömd för flera småbrott, men bara en gång för det han gjort mot Maja. I tingsrätten dömdes han till fyra månaders fängelse, men domen överklagades och hovrätten kortade straffet till en månad. Det berodde delvis på att han fick straffrabatt då han under tiden straffats för andra brott, förklarar åklagare Stina Sjöqvist som var den som väckte åtal mot mannen i Majas fall.
Rädd för att anmäla
Men ett annat problem med våldsbrott som hot och ofredande preskriberas efter två år och misshandel efter fem år. Det innebär att det inte går att väcka åtal för händelser som ligger längre bak i tiden än två respektive fem år. Som för många andra var det rädslan för mannen som gjorde att Maja inte anmälde, och när hon till sist gjorde det kände hon sig närmast kränkt av domen. Hon ser åklagaren som en viktig länk rättsprocessen.
Bär dumheten med stolthet
Maja har dåliga erfarenheter. Det är viktigt att få en bra åklagare och hon uttrycker det som det är som att spela på lotteri, själv tycker hon att hon hade otur. Maja upplevde att åklagaren inte trodde på hennes berättelse.
– Som hon sa till mig, å det kommer jag aldrig glömma, varför bad du inte honom gå därifrån eller sluta. Å jag sa det, men hade det varit så enkelt hade jag inte suttit här idag. Och jag vet att jag sa det till henne en gång; Om du ska vara högskoleutbildad, och du ska va lärd och anses vara väldigt smart så bär jag min dumhet med stolthet.
Inget enkelt liv
Maja och barnen lever fortfarande under skyddad identitet. Inte ens deras gamla vänner vet var de bor och de undviker platser där de kan bli igenkända av gamla bekanta. Det är inget enkelt liv, men nu börjar det ordna sig
– Vi har hittat ett drömhem barnen trivs jättebra i skolan och jag har fått ett jobb, men jag har tänkt många gånger: varför får han fara över hela Sverige som han vill. Han får hur mycket stöd och hjälp som helst och vi ska bara gömmas undan.