Lille Eldar föddes i vecka 34 för två veckor sedan. Sedan födseln har han bott tillsammans med sina föräldrar på Barnklinikens neonatal avdelningen i Sundsvall.

– Han kom för tidigt inte och har inte lärt sig amma och hålla värmen, därför kom vi hit, säger Eldars pappa Jonas Styrke.

Det kallas familjevård, att föräldrarna är med och vårdar av sitt för tidigt födda barn. Föräldrarna tar del av vården dygnet runt, och får stöd av sjukhuspersonalen.

– Från början är det mycket medicinska insatser och övervakning. och föräldrarnas insats blir ju mycket att sitta känguru (hålla barnet hud mot hud) ge värme och trygghet. Sedan allteftersom tar ju föräldrarna över många insatser som till exempel sondmatning, säger barnläkare Björn Stjernstedt.

Sundsvalls sjukhus var först i landet med att erbjuda familjevård i större skala, med plats för elva föräldrapar.

Det var för 18 år sen.

Nu visar en studie från Karolinska Institutet vilken stor betydelse närheten till föräldrarna har.

Barn som får familjevård kan åka hem i snitt hem fem dagar tidigare än barn på vanliga nyföddhetsavdelningar.

– Vi ser att barnen mår bättre, att det blir mindre komplikationer och tryggare föräldrar och det tycker vi är väldigt viktigt, säger Björn Stjernstedt.

Men familjevård är fortfarande långt ifrån en självklarhet på alla sjukhus.

– Jag tror nog de flesta inser att det här är det optimala valet. Men sedan är det krasst så att det handlar om lokaler, ytor och pengar, säger Björn Stjernstedt.

Men även om stora nedskärningar nu väntar Barnkliniken precis som övriga kliniker på länssjukhuset i Sundsvall så tror Björn Stjernstedt inte att det finns någon risk för återgång till den gamla tidens sätt att vårda för tidigt födda: i stora salar med kuvöser där föräldrarna bara fick träffa barnen två gånger om dagen.