I veckan har Socialstyrelsen publicerat nya nationella riktlinjer, där även den som har blivit beroende av starka smärtstillande på recept kan få tillgång till den absolut tyngsta och mest omstridda behandlingen som finns för missbrukare. Detta trots att de inte vet hur många patienter det handlar om, vilket SVT:s granskning har visat.

– Medicinen, säger jag nu, hjälper om man tar den på ett kontrollerat sätt, man känner sig normal och har inget sug.

Mannen som säger det här är en av de före detta heroinister, som vittnar om att den kan rädda liv, underhållsbehandlingen, med läkemedlet Subutex, som han känner igen från tiden på gatan.

– Jag har missbrukat både heroin och en massa morfinliknande tabletter, som Oxycontin, Dolcontin och Subutex, de finns överallt. 

Buprenorfin är den aktiva substansen i de läkemedel Socialstyrelsen nu rekommenderar beroendevården att erbjuda den som har blivit beroende av starka smärtstillande opioider, om inte nedtrappning har fungerat.

Vad ligger bakom beslutet att öppna underhållsbehandling, som tidigare reserverats för sprutnarkomaner, för den här gruppen?

– Det finns vetenskapliga studier som visar att personer som har det här missbruket har möjlighet att få kontroll på sitt liv och få en fungerande vardag, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.

Omstridd metod

Substitutions- eller underhållsbehandling, eller läkemedelsassisterad behandling som det också kallas, går ut på att ersätta missbruket av en drog med ett kontrollerat intag av läkemedel. Det är en omdebatterad metod, som Sverige för femtio år sedan var ett av de första länderna i världen att införa. Länge fanns bara några få metadonprogram, men 2005 öppnade Socialstyrelsen för fler och sju år senare fanns 114 enheter med 5 200 inskrivna patienter. Att Socialstyrelsen nu öppnar för ännu fler patienter tycker chefen för beroendecentrum Västmanland är djupt oroande.

– Det är ju inte en behandling i klassisk bemärkelse, utan habilitering, väldigt få människor blir drogfria i underhållsbehandling, säger Robert Olsson, verksamhetschef på Beroendecentrum Västmanland.

Handlar inte om att bli drogfri

Socialstyrelsen säger att det stämmer att få blir helt drogfria av underhållsbehandling.

– Huvudmålet med den här behandlingen är ju inte att få folk att sluta utan det finns andra positiva delar som förbättrad livskvalitet, säger Arvid Widenlou Nordmark.

Hur många patienter som nu blir aktuella för underhållsbehandling vet inte myndigheterna eftersom de inte har följt utvecklingen av läkemedelsberoende de senaste åren, men det handlar alltså om smärtstillande opioider, som man kan få på recept av sin doktor eller köpa på svarta marknaden.

Behandlas med sin drog

Vår granskning har visat att starka opioider har skrivits ut till allt fler de senaste åren och ett exempel på det är buprenorfin, som finns både som smärtstillande läkemedel och beroendemedicin i underhållsbehandlingen. Ett och samma preparat kan alltså först skapa och sedan behandla beroendet.

– Det kan tyckas som en paradox, men det är tyvärr så att de här morfinläkemedlena som är väldigt effektiva mot smärta också är beroendeframkallande och vi får nog leva med att det i dagsläget inte finns någon annan effektiv behandling för den här typen av beroende, säger Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig för farmakoterapi vid Läkemedelsverket.

”Vi skapar jobb åt oss själva”

– Då är vi de som både skapar och hanterar hela kedjan själva, vi skapar jobb åt oss själva, säger Robert Olsson, chefen på Beroendecentrum Västmanland.

Chefen för beroendecentrum, som i grunden är positiv till underhållsbehandling, menar att vi borde titta mer på USA och vad som har hänt där efter kraftigt ökad förskrivning av opioider, men smärtläkare i Västerås tror inte att vi behöver oroa oss för en sådan utveckling. 

– Det sker en epidemi av opioidförskrivning i USA och den har vi inte i Europa, situationen i amerika är helt unik och orsakar tusentals dödsfall, säger Carl-Johan Sandvik, överläkare på smärtkliniken i Västerås.

I Sverige har antalet drogrelaterade dödsfall ökat och när Karolinska Institutet analyserade siffrorna, visade sig den främsta orsaken vara opioider; buprenorfin, fentanyl och metadon. Även här står idag receptbelagda läkemedel för fler drogrelaterade dödsfall än heroin.

– USA har de här riktlinjerna vi just har diskuterat och då får man stora kolosser till metadonkliniker, där man går in och gör ett urinprov och får metadon, men ingen behandling, ingenting mer än det – är det dit vi vill, säger Robert Olsson, chef på Beroendecentrum Västmanland.