Friande domar efter häktesmordet i Huddinge

Uppdaterad
Publicerad

De tre kriminalvårdsanställda som åtalats för arbetsmiljöbrott efter häktesmordet i Huddinge 2011 frias. Det meddelar Södertörns tingsrätt i ett pressmeddelande.

Det var i oktober 2011 som häktesvakten Karen Gebreab misshandlades till döds av en intagen på häktet i Huddinge. Den 3 oktober 2011 arbetade hon som promenadvakt och skulle följa en intagen till rastgården. När hon vände ryggen mot honom för att kunna öppna dörren till rastgården angrep han henne och misshandlade henne till döds.

Den intagne bedömdes som farlig och skulle därför, enligt reglerna, ledsagas av två kriminalvårdare men Karen var ensam och försvarslös. Mannen dömdes för mord till livstids fängelse men Kriminalvårdens ansvar för händelsen har också utretts och tre kriminalvårdsanställda åtalades för arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död.

Våld på häkte och arrest

Oenig domstol

De tre åtalade var vid tiden för mordet chef för häktet i Huddinge, chef för bevakningscentralen samt chef för avdelningen restriktion vid häktet. Alla tre har nekat till brott och i dag meddelades alltså att samtliga har friats.

Tingsrätten lyfter i den friande domen särskilt fram att kravet på att en arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall inte innebär att denne har brustit i sina skyldigheter så snart en olycka eller ett dödsfall inträffat.

– I stället krävs det att denne avvikit från vad som allmänt sett kan anses vara rimliga åtgärder för att en arbetsgivare ska anses ha brustit i sina skyldigheter, säger rådmannen Fredrik Nydén, som var rättens ordförande i ett pressmeddelande.

Domstolen var dock oenig. Tre av domstolens sex ledamöter vill döma två av de åtalade cheferna för arbetsmiljöbrott till villkorlig dom och dagsböter.

Åklagaren: Har åsidosatt skyldigheterna

Åklagaren ansåg att cheferna bland annat inte sett till så att de anställda haft säkra rutiner och uppdaterade instruktioner.

– Jag menar att de har åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt av oaktsamhet orsakat häktesvaktens död, sade kammaråklagare Aino Alhem vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål inför rättegången.

Tingsrätten ansåg dock att åklagaren inte kunnat bevisa att häktet Huddinge saknat sådana rutiner. Tingsrätten anser inte heller att det går att dra slutsatsen att mordet inte skulle ha inträffat om de extra rutiner som åklagaren efterlyst funnits på plats.

Lång utredningstid

Både Karen Gebreabs anhöriga och fackförbundet Seko, som organiserar anställda i Kriminalvården, har kritiserat att det tagit så lång tid att utreda Kriminalvårdens ansvar för händelsen. Över två och ett halvt år, från mordet i början av oktober 2011 tills åtal väcktes i juni 2014. Men enligt åklagaren i målet, Aino Alhem, har den långa utredningstiden berott på att Kriminalvården är en stor myndighet med många beslutsnivåer och att utredningen är omfångsrik.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våld på häkte och arrest

Mer i ämnet