-  Vi avråder från att ta adopterade hundar från gatan i andra länder på grund av smittorisken, säger Anna Lindgren som är veterinärinspektör på Jordbruksverket.

Det finns gott om ideella föreningar som förmedlar gatuhundar från Spanien, Rumänien och Grekland bland annat. I Umeå finns föreningen Hundhjälpen som importerar hundar från Rumänien. 

”Riskerna förstoras”

Men Linda West som är ordförande i föreningen menar att riskerna förstoras upp och att deras kontroll av hundarna är god.

– Vårt mål är att ta 120 hundar per år till Sverige. Det är en droppe i oceanen, men för varje individ som får hjälp är det ett liv, säger hon till SVT.

Hjälp hundarna på plats

Hon säger att de har ett ”omfattande hälsoprogram” och att de reser till Rumänien flera gånger i månaden. Föreningen menar att varje hund man kan hjälpa är en vinst. Men de får mothugg av veterinärer.

– Uppsåtet är ju gott från de här föreningarna, även om jag som veterinär kanske har svårt att riktigt förstå behovet som vi tillfredsställer hos oss själva. Jag tycker att vi ska hjälpa hundarna på plats, säger veterinären Maria Karlsson om gatuhundarna.

Flera fall av smitta

Men smittorisken är främsta skälet till att Jordbruksverket och många veterinärer är skeptiska till verksamheten. Lena Werner i Sundsvall har arbetat som veterinär i många år och har märkt av problemen med adoptionshundar.

-  Vi har haft en hund som blödde näsblod, den hade kraftig blodbrist när den kom in. Vi tog bort den hunden för den hade fler sjukdomar också. Den var en sådan där Spanienimport. Och de behöver inte vara sjuka när de kommer. Det kan ta tid innan symptomen kommer, säger Lena Werner

Flera olika sjukdomar

Det finns flera sjukdomar som hundarna kan bära på. De har namn som Leichmania, Tungmask, Leptospiros, brun hundfästing, dvärgbandmask med mera. En del smittar till människa, andra mellan hundar.

– Jag har ingen statistik på hur många av de här importhundarna som har med sig saker och ting, men för mig räcker det att det är några stycken,  för de här smittorna kan fortsätta att sprida sig och det vill vi inte, säger Lena Werner.

Dvärgbandmask

Dvärgbandmasken har tidigare inte funnits i Sverige men på senare år har flera fall upptäckts. I Norge och Finland ställs krav på avmaskning av hundarna men kravet har tagits bort i Sverige. Likaså kravet på karantän. Det försvann 2012. I dag krävs inget tillstånd för adoptionshundar. Det räcker med en id-märkning, ett hundpass och rabiesvaccinering.

– Från Jordbruksverkets sida är vi inte förtjust i den här verksamheten. Vi för in hundar i Sverige som är i väldigt dåligt skick, säger Michel Diemer, enhetschef på Jordbruksverket.

Även djurskyddsskäl

Han framhåller också att djurskyddsskäl talar emot att importera gatuhundar till Sverige. Och får medhåll.

– Även om de får ett bra hem så tror jag att en hund som levt ett fritt liv har levt lycklig. Jag tycker man ska satsa pengar på att kastrera dem och låta dem vara kvar i sin miljö, säger veterinären Lena Werner.