I januari ska den svenska insatsstyrkan anlända till ett nybyggt läger i Mali. Hittills har landet inte drabbats av ebolautbrottet, men gränsar mot hårt drabbade Guinea.

– Det är en risk som finns. Därför har vi bestämt att vi ska inhandla skyddskläder och att vi ska få utbildning av isoleringsenheten i Linköping, säger Ola Åhlund, ansvarig för sjukvården i den svenska insatsen.

Flera experter har riktat kritik mot Sverige och hävdat att mer kunde ha gjorts i de drabbade länderna. Behovet av medicinsk personal är fortsatt stort och FN bedömer att mer än 3 000 vårdplatser behövs.

”Väldigt användbart”

I Sverige finns i dag ett färdigt fältsjukhus med 48 vårdplatser som kan användas, enligt Thomas Hernes, försvarsmedicinsk utvecklingsledare på Försvarsmakten.

– Det är väldigt användbart, men behöver kompletteras med den specialutrustning som saknas, säger han.

Om uppdraget kom i dag bedömer han att sjukhuset kan vara på plats efter nyår. Personalen behöver förberedas och samtränas, skyddsutrustning måste skaffas och sjukhuset transporteras ned och sättas upp.

Men hittills har intresset från politiskt håll varit lågt. Det enda uppdraget Försvarsmakten har i dag är att transportera ut eventuella smittade.

”Märkligt”

– Det är märkligt att vi har ett välutrustat och välutbildat fältsjukhus i försvaret som ingen har funderat på om det kan göra nytta i kampen mot ebola, uppger en anonym försvarskälla med god insyn och fortsätter:

– Vi skulle redan ha varit på plats med vårt sjukhus för länge sedan.

Läkaren Per Örtenwall, som också är kirurg inom Försvarsmakten, tycker också att fältsjukhuset borde användas till annat än rent militära insatser.

– Att kunna erbjuda katastrofhjälp i ett annat land skulle vara önskvärt. Det tror jag skulle motivera personalen ytterligare, säger han.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) utesluter inte att Försvarsmakten kan få en större roll i arbetet mot ebola.

– Hela regeringen tittar nu på hur vi i varje departement kan hjälpa till i den här situationen.