Det visar de senaste kontrollerna som Länsstyrelsen Östergötland och Havs- och Vattenmyndigheten gjort.

I Glan är bestånden – precis som i fjol – väldigt täta. I Roxen har däremot antalet vandrarmusslor ökat kraftigt jämfört med förra året.

– Det var väntat för vi hade sett så mycket larver. Förutsättningarna var goda, säger Erik Årnfelt vid länsstyrelsen.

Det har även kommit rapporter om vandrarmussla från östra delen av Göta kanalsystemet och från Motala ström i Norrköping.

Invasiv mussla

Utöver att badande människor riskerar att skära sig hotar vandrarmusslan att täppa igen inlopp och pumpanläggningar samt att konkurrera ut inhemska arter.

– Vi hittar inga levande svenska musslor i områdena där de finns, de tar över helt. De få som finns är helt övertäckta av vandrarmussla och kommer inte att finnas nästa år, säger Erik Årnfelt.

En annan synlig effekt av vandrarmusslan är att vattnet den lever i blir klarare då musslan äter mycket plankton.

Kan spridas ytterligare

När vandrarmusslan väl etablerat sig i ett vatten går det inte att få bort dem därifrån. Däremot kan spridningen förhindras genom att båtägare noga rengör båten och fiskeredskap innan båten flyttas till ett nytt vatten.

– Vi vill inte ha upp dem i Stångån och Göta kanal, men det är så mycket båttrafik så det är nog svårt att förhindra i längden, säger Erik Årnfelt.

Vad tror du om vandrarmusslans fortsatta ubredning i länet?

– Jag tror att den kommer att sprida sig uppåt en bit i kanalen till Stångån, men högre upp tror jag inte att vattenkemin är optimal för den. De vill ha näringsrika sjöar och är inte anpassade att leva i alla vatten.

Slut på barfotabad

I år har inte länsstyrelsen fått kännedom om att personer har skadat sig på de vassa musslorna. Anledningen tror Erik Årnfelt är att kunskapen om arten är större än förra året och att badande därför skyddar sig på ett annat sätt.

– Man kan inte bada barfota längre, utan nu är det badtofflor som gäller, säger han.

Vandrarmusslan kommer ursprungligen från området kring Kaspiska havet och dök upp i Sverige på 1920-talet i Mälaren, dit den troligtvis tagit sig med hjälp av fraktbåtar.