På webbsidan för namninsamlingen skriver Thomas Di Leva:

”Migrationsverket dömer i princip en 12-årig cp-skadad pojke till döden genom att skicka tillbaka familjen till Kosovo där han inte får den vård han behöver. Känner med pojken och hans familj. Är det verkligen så här Sverige ska vara.”

Han skriver också om sin namninsamling på mikrobloggen Twitter och länkar till SVT Värmlandsnytts granskning av fallet.

”Snälla dela detta! Det här måste stoppas!”

På sidan för namninsamlingen har han fått en hel del kommentarer.

”Det är så sorgligt detta... Men vi slutar inte kämpa.”

”Det var verkligen omänskligt att utvisa honom.”

En politisk fråga

Men på Migrationsverket tror man inte att en namninsamling kommer att hjälpa Nis Beqiri.

– Det är bra att man engagerar sig för sina medmänniskor, men i detta fallet kommer det inte förändra någonting, säger Fredrik Bengtsson som är presschef på Migrationsverket.

Han säger att de juridiska förutsättningarna i det här fallet inte går att tolka på ett annat sätt och att det är en fråga om lagstiftning.

– Namnlistor kan man använda för att driva oppinion på ett övergripande plan, men det fungerar inte i ett enskilt ärende. Om man vill förändra en lagstiftning så kan det hjälpa på sikt. Men det är en politisk fråga, säger han.

Kan det då påverka politiken och lagstiftningen? Så här skriver Johanna Sjö, politiskt sakkunnig hos Tobias Billström i ett mail till Värmlandsnytt:

”Namninsamlingar/viljeyttringar spelar såklart in på vilka förslag som läggs fram. Kring detta kan nämnas att vi för närvarande bereder lagstiftning för att göra det lättare att stanna för barn med särskilt ömmande omständigheter.”

Men hon menar också att en namninsamling inte kan påverka i ett enskilt fall.

”Namninsamling spelar ingen roll i ett enskilt ärende. Vi har en rättssäker ordning sedan 2006 där asylärenden avgörs i domstol utan politisk inverkan.”

Inte råd med vård

I Nis Beqiris fall har Migrationsverket utrett om det finns vård för Nis i Kosovo. De har bedömt att det gör det.

Många menar att Nis Beqiri riskerar att dö på grund av utvisningen, vad säger du om det?

– Om det är så att kvaliteten är så dålig att man riskerar att dö så ska man ta hänsyn till det. Det betyder ju i praktiken att det inte finns vård. I det här fallet var pojken beroende av näringsersättning och då har man undersökt att det finns den här typen av näringsersättning, säger Fredrik Bengtsson.

Men om vården är för dyr och det inte finns möjlighet för honom att få den?

– Vi får inte ta hänsyn till om vården kostar enligt lagstiftning. Det kan drabba fattiga människor. Och det kan tyckas vara väldigt hårt, men det står klart och tydligt i den svenska lagstiftningen att det inte är något man kan ta hänsyn till, säger Fredrik Bengtsson.

”Situationen kritisk”

Som svar till de som skrivit under namnlistan skriver Di Leva:

”Stort Tack! För att ni fortsätter att engagera er och skriver på namninsamlingen. Vi måste hjälpa Nis och familjen att komma tillbaka till ett liv i trygghet och harmoni. Som det är nu så får vi rapporter om att situationen för Nis är kritisk. Så fortsätt att sprida denna namninsamling bland era vänner...”

I skrivande stund har 886 personer skrivit under namninsamlingen.