Trots att tarmbakterien dödar fler än andra anmälningspliktiga sjukdomar, ingår den idag inte i smittskyddslagen.
För sju år sedan väcktes frågan om anmälningsplikt för Clostridium Difficile. Då blev det nej. Ett besked som är kvar än idag.
– För att öka och bibehålla medvetenheten om att det är en allvarlig infektion som drabbar patienter, som en del till och med dör, av skulle en anmälningsplikt vara bra, säger Andreas Lägermo, hygiensjuksköterska i Jönköping.
Nu anser 8 av 21 av landets smittskyddsenheter att Clostridium Difficile bör bli anmälningspliktigt enligt lagen, visar en enkätundersökning från SVT Västnytt.
– För att veta hur stort problemet är så är anmälningsplikt något som skulle hjälpa oss. Vi behöver ökad kunskap. Den känslan vi har är att det är ett större problem än vad vi vet idag, säger Anders Lindblom, smittskyddsläkare i Dalarna.
- Claes Söderström, smittskyddsläkare, Kalmar län: ”Det ger en bättre uppfattning och möjlighet att se eventuell anhopning respektive vetskap av mer allvarliga fall.”
- Jan Smedjegård, smittskyddsläkare, Västmanlands län: ”Det skulle ge oss bättre möjligheter att övervaka anhopningar av sjukdomsfall och utreda eventuell smittspridning”
- Lars Blad, smittskyddsläkare, Västernorrlands län: ”Dagens internationella läge med ibland spridning av mer patogena stammar talar för ett ”ja” för bättre kontroll över hela riket.”
Sextiotal sjukdomar anmälningspliktiga
I dag är ett sextiotal sjukdomar anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Flera av dom dödar färre svenskar än Clostridium Difficile. Till exempel harpest, kikhosta, och den uppmärksammade multiresistenta bakterien MRSA.
– En anmälningsplikt är ett steg till. Det går inte bara att signera det där provsvaret i laboratoriesystemet, utan man måste sätta sig ner och fylla i en anmälan. Då tvingas man kanske att tänka ett steg till och se ifall det är flera fall som anhopas, säger Andreas Lägermo, hygienssjuksköterska i Jönköpings län.