Malin var bara 14 år när värken i magen började komma.
– Många sa att det kanske är magkatarr. Jag kunde inte riktigt veta vart jag hade ont i magen utan det strålade i ryggen och överallt, säger Malin Udd.
Läs också: Hon tog bort livmodern – men smärtorna är kvar
Eftersom hennes moster har svår endometrios, misstänkte familjen att det kunde vara just den sjukdomen. Efter ett år gjordes en akut titthålsoperation.
– Då sa de att de inte hittade någonting, berättar Malin Udd.
Men problemen fortsatte. Malin fick ofta så ont att hon åkte in akut till sjukhuset.
– Jag har ju utretts för många saker. Man har gjort alla tarmundersökningar och tyckt att jag har varit frisk. Jag har haft mycket urinvägsinfektioner som inte var urinvägsinflektioner, fast haft problem med det. Till slut trodde jag att jag var lite knäpp.
Kunde inte kissa
Värst var det under gymnasietiden. Malin klarade inte alltid av att ta sig till skolan och blev tvungen att gå om ett år. Till slut hade hon fruktänsvärt ont varje gång hon skulle kissa.
– Jag vet inte om det har med det att göra, men jag fick regelbundet gå på tömning tre dagar i veckan på urologen för att tömma min urinblåsa. Jag kunde inte tömma den riktigt själv.
Efter sju år av återkommande smärta och inte bli tagen på allvar började Malin tvivla på sig själv. Till slut fick hon göra en ny titthålsoperation och 22 år gammal fick Malin fick det bekräftat. Det var endometrios.
Grät av lycka
– Jag minns att jag grät och grät av lycka att det inte var något fel på mig, utan att det fanns en orsak till att jag hade mått som jag mått, säger hon.
Och nu var det ingen tvekan. Endometriosen hade vuxit på sig för vart år som gått.
– Runt bukhinnan, hela där fulllstampad och vid tarmen och vid urinröret, säger Malin Udd.
Året innan hade hon trots sjukdomen lyckats få ett barn. Men just oron för att bli barnlös hade hon levt med länge.
– Det har jag tänkt på sen jag var 14 eftersom jag vet att min moster har haft väldigt svårt att få barn. När jag fick min flicka och sedan har jag en pojke, som är tre och ett halvt år, så kan jag bara vara glad att det har gått som det har gått.
Läs också: Anna kan ha dolda sjukdomen: ”Så djävulskt ont”
Idag är Malin 30 år och behandlas för sin obotliga sjukdom. Med hormontabletter, som gör att mensen uteblir, håller hon endometriosen i schack.
– Jag har fortfarande värk dagligen, men med hjälp av att man trappar upp dosen, så blir det bättre och bättre. Jag är så glad att jag slipper blöda varken i tarmen eller från menstruationen, säger Malin Udd.
Trots att Malin och hennes familj redan tidigt anade att det kunde vara just endomterios hon drabbats av, dröjde diagnosen så länge. Hon har insett vikten av att sprida kunskap om sjukdomen.
– Man pratar om könsjukdomar i skolan. Varför inte prata om endometrios, om den sjukdomen, när man väl har undervisning? undrar hon.