Foto: SVT

Höll gruppsamtal – trots allvarlig brottsmisstanke

Uppdaterad
Publicerad

Poliser som kan bli föremål för en brottsutredning ska inte sitta och prata ihop sig i grupp. Det säger Rikspolisstyrelsen. Ändå valde polisen Västmanland att hålla en gruppdebriefing i onsdags kväll, efter ett ingripande på psyk i Västerås. Ett antal timmar senare dog en person och åklagare startade en förundersökning.

– Med facit i hand skulle vi ha avstått från samtal i grupp, säger Per Ågren, operativ chef vid Polisen Västmanland.

I onsdags kväll kallades polisen till en psykiatrisk vårdavdelning i Västerås. En man i trettioårsåldern hade blivit våldsam och okontrollerbar. Nu hade personalen lyckats låsa in honom på ett rum. Polisen tog över. Vad som sedan hände inne i rummet omfattas av förundersökningssekretess. När polisen lämnade över mannen till vårdpersonalen igen var han närmast livlös.

Fallet Sinthu

Rensade luftvägar

Enligt chefen på vuxenpsyk, Solveig Landquist, blev personalen tvungen att försöka rensa mannens luftvägar och skicka honom till intensiven. Poliserna på plats tog kontakt med sina överordnade och operative chefen Per Ågren sa att de skulle ringa Riksenheten för polismål.

Om en person skadas vid ett ingripande är det polisens skyldighet att anmäla detta för internutredning. Mats Ericsson var beredskapsåklagare och den som lyfte luren.

– Jag fick berättat för mig om en man som var våldsam både mot personal och polis, de blev till och med tvungna att använda sina sköldar.

Mats Ericsson fick veta att mannen hade tappat kraftigt i medvetande under ingripandet.

– De var oroliga att han inte skulle klara det.

Att han skulle dö?

– Ja, om du uttrycker det så.

Fick samtal

Någon timme senare säger han sig ha fått ett nytt samtal från polisen i Västerås.

– De berättade att mannen hade kvicknat till, att man hade fått igång honom.

Det var det sista telefonsamtalet beredskapsåklagaren fick om polisingripandet i Västerås. Under det första samtalet fick han också en fråga om debriefing. Polisen ville veta om det var ok att ha ett avlastningssamtal i grupp. Mats Ericssson hade inga synpunkter på det.

– Om det hade varit något mycket allvarligt som en dödsskjutning hade jag direkt avrått från gruppsamtal, men det här verkade handla om sjukdom, en person i psykotiskt tillstånd, där ingenting jag fick rapporterat tydde på att någon polis skulle ha gjort något fel.

Efter händelser som dödsskjutningen i Husby har kritiken mot polisens rutin att hålla krisstöd i grupp växt. Rikspolisstyrelsen har under det här året tillsatt en grupp som jobbar för att ändra riktlinjerna, så att polisanställda som kan bli föremål för internutredning ska ges individuellt krisstöd, inte i grupp.

En projektgrupp för avdelningen för särskilda utredningar skriver att det här både är en förtroende- och rättssäkerhetsfråga. Så varför gör inte polisen Västmanland som ledningen vill och håller enskilda samtal?

– Skälet till det är att gruppsamtal är så mycket bättre än enskilda, det är inget konstigt, säger Per Ågren.

Läget förändrades

Gruppsamtalet genomfördes enligt Per Ågren under onsdagskvällen. Omständigheterna var då sådana att mannen var vid liv och åklagaren hade godkänt ett gruppsamtal. Ett antal timmar senare förändrades läget drastiskt.

– Jag blev chockad när jag såg det, att han hade dött, säger dåvarande beredskapsåklagare Mats Ericsson.

Varför blev du chockad?

– Jag trodde att han var på bättringsvägen, det var det sista jag hörde från dem och om han senare dog hade jag förväntat mig få reda på det, det förändrar ju situationen fullständigt, säger han.

Varför beredskapsåklagaren inte fick någon information om att mannen dog vet inte Per Ågren, som hänvisar till polisens internutredare i Linköping, som SVT har sökt men inte fått tag på.

Har ni sabbat utredningen?

– Nej absolut inte, man bör komma ihåg att avrapportering sker direkt efter en händelse så den dokumentationen är inlämnad för länge sedan, säger Per Ågren.

Åklagaren godkände

Ågren påpekar också att gruppsamtalet hölls efter att åklagaren givit sitt godkännande och innan personen i fråga avled på sjukhuset.

– Det som hände sedan var ju fruktansvärt, men omständigheterna var annorlunda när vi tog beslutet.

Skulle ni inte ha vidtagit försiktighetsåtgärder?

– Det här handlar om avvägningar och lagstiftningar som i viss mån krockar med varandra, vi måste ta vårt arbetsmiljömässiga ansvar och samtidigt inte göra något som ifrågasätter vår objektivitet, vi har gjort så gott vi kunnat, säger Per Ågren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Sinthu

Mer i ämnet