– Det är bara en del av den totala bevisningen, och har inte alls den betydelsen som man vill göra gällande från biträden och i detta fallet medias sida, säger Fredrik Bengtsson, presschef vid Migrationsverket.
I beslut från Migrationsverket står det emellertid att ”språkanalysen i ditt ärende får anses ha just ett betydande bevisvärde”.
Asylsökanden som inte har några ID-handlingar och inte kan göra sin identitet eller hemvist sannolik erbjuds en språk- och kunskapsanalys som görs över telefon. Anonyma experter analyserar utifrån samtalen den asylsökandes dialekt och kunskaper om dess hembygd.
Riskerade utvisas till fel land
Uppdrag granskning rapporterar i kväll om fall där asylsökande riskerat att utvisas till fel land på grund av språktestet. Men Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson tillbakavisar att språktestet har en så stor roll i asylärenden.
– En språkanalys har aldrig en avgörande roll i Migrationsverkets beslut.
Men i asylärenden som Uppdrag granskning gått igenom står det att det ”får anses ha just ett betydande bevisvärde”. Vad menar man med det?
– Vi har nogsamt fått igenom samtliga ärenden som Uppdrag granskning i kväll kommer att belysa, och vi delar inte alls den tolkning som man gör. Utan Migrationsverket har gjort omfattande egna utredningar i samtliga dessa ärenden och det är dem som i huvudsak ligger till grund till de besluten som är fattade i dessa ärenden.
Så du menar att formuleringen ”betydande bevisvärde” inte står med i besluten?
– Jag känner inte igen den formuleringen. Det är möjligt att domstolen har skrivit det, det finns inte med i våra beslut så vitt jag vet, säger Bengtsson trots att SVT har ett beslut där det just står att det anses ha ”betydande bevisvärde”. (Se bild i bildspelet ovan).
”Betyder inte att vi är säkra på landet”
Uppdrag granskning har träffat familjen Bakr från Syrien som enligt en språkanalys med hög säkerhet kom från Armenien. Trots att Armenien inte nämndes någon annan stans i asylärendet, beslutade Migrationsverket att familjen skulle utvisas till just Armenien. Enligt Bengtsson fanns inget som pekade på att familjen skulle komma från Syrien.
– Där måste man skilja på olika saker. När vi fattar ett beslut i ett asylärende, så måste vi ange ett land. Det betyder inte att vi är säkra på att det landet är korrekt, säger Fredrik Bengtsson.
Enligt Bengtsson betyder det inte att någon riskerar att bli skickad till ett felaktigt land.
– Skulle det visa sig, när arbetet med ett återvändande pågår, att Armenien i detta fallet säger att det där är inte vår medborgare, då kan vi inte heller skicka personen till Armenien. Det innebär att ärendet kommer tillbaka och vi får tillsammans med den sökande arbeta för att utreda identiteten.
En jurist som arbetar med flyktingärenden säger till SVT att Sprakabs anonyma experter hotar rättssäkerheten. Hur kommenterar du det?
– I så fall är infallsvinkeln felaktig. Det bygger på att det är språkanalysen som avgör asylärendet – och det är det inte.