På Kungsgatan i Stockholm ligger statens egen räknemaskin – Konjunkturinstitutet (KI).
En myndighet som har den dåliga smaken att leverera beska sanningar om ekonomin – och det samma dag som förtidsröstningen till valet drar igång. 120 miljarder kronor mer i skatter måste in, annars väntar nedskärningar i välfärden hävdar KI.
Uppåt – men trögt
När KI tar tempen på svensk konjunktur och drar ut sina kurvor så går det visserligen uppåt men trögt – jättetrögt. Tanken är att svenska företag ska kränga mer varor och tjänster till utlandet för att få igång ekonomin. Men när världen runt omkring oss fortfarande mår dåligt efter finanskrisen så är det inte gjort i en handvändning.
Sysselsättningen kommer att vara tillbaka på samma nivå som innan finanskrisen först framåt 2018
Men det finns ljusglimtar. Det byggs allt mer i Sverige – även om byggandet inte hänger med befolkningsökningen, enligt KI. Så det blir fortsatt trängsel när ungarna inte har någonstans att flytta.
Just denna bostadsbrist har ju också gjort att bostadspriserna på sina håll i landet gått i taket. Därför har KI också spanat på konsekvenserna om bostadspriserna skulle falla – alltså om bubblan brister. Riskerna måste tas på allvar, menar KI, men de tycker å andra sidan att dessa risker är hanterbara.
Sedan de dåliga nyheterna...
Sedan kommer de riktigt dåliga nyheterna för politiker som gärna vill lova saker i valtider. KI delar ut en rejäl käftsmäll till alla med sådana förhoppningar. När KI räknar, som de är tillsagda att räkna, enligt de regler riksdagen har bestämt att statskassan ska skötas, och plussar på behoven i kommunerna, så landar behovet av skattehöjningar på den runda summan 120 miljarder kronor.
Men KI ropar rakt ut i tomheten om de hade väntat sig någon reaktion från politikerna – oavsett politiskt block. Både den moderate statsministern och den socialdemokratiske statsministerkandidaten har redan gjort tummen ner för KI:s verklighetsbeskrivning.
Vad är det då de nobbar i kalkylerna? Det saknas enligt KI 58 miljarder för att nå det av Riksdagen beslutade överskottsmålet i statens finanser till 2018. Vill vi dessutom ha det KI kallar ” ett bibehållet åtagande”, alltså att det åtminstone ska finnas lika många människor som jobbar i vård och omsorg om några år, ja då behövs det ytterligare 53 miljarder kronor. Som garnering på detta behöver kommunerna höja skatterna med 8 miljarder, enligt KI.
Får leva på hoppet
Politikerna kan (om de inte väljer att höja skatterna enligt KI:s logik) alltså göra två saker: Skjuta fram (strunta i?) tidpunkten då överskottsmålet ska nås, och eller skära i personaltätheten i välfärden. När det gäller det senare finns det alltid de som hävdar att det går att rationalisera, alltså göra saker smartare med färre personer i välfärden, precis som på en fabrik. Men lägger man ett öra mot marken så är det knappast rop på färre händer inom vården eller skolan man hör.
Ska inte KI:s prognoser krascha partyt så får politikerna hålla tummarna för att ekonomin växer mer än KI tror, och automatiskt löser problemen med bristen i kassakistan. Fram till dess lägger i alla fall den politiska sfären den här rapporten åt sidan, eftersom siffrorna skaver i valspurten.