Foto: TT

Bryssel minns terrorns offer

Uppdaterad
Publicerad

I stillhet och värdighet minns Bryssel terroristernas offer – exakt ett år efter attentaten mot stadens flygplats och tunnelbana. – Hatet och lidandet har ni besvarat med kärlek, säger belgarnas kung Philippe

En första ceremoni hölls vid flygplatsen Zaventem, där två av bomberna exploderade i närheten av incheckningsdisken och 17 människor dödades. Ett efter lästes namnen på dödsoffren upp. Exakt klockan 7.58 , den tidpunkt då den förste självmordsbombaren utlöste sin laddning, hölls en tyst minut. På plats fanns bland annat Belgiens kung Philippe och drottning Mathilde.

Kung Philippe och drottning Mathilde vid minnesceremonin på Zaventem-flygplatsen i Bryssel. Foto: TT

I vårlikt väder och till violinmusik avtäcktes sedan en stor modernistisk skulptur en park i närheten av flygplatsen, ett av minnesmonumenten över de omkomna.

Läs mer: Tidslinje för attentaten

Vid niotiden hölls en minnesstund nere på tunnebanestationen Maelbeek. Den plats där ytterligare attentat genomfördes och 16 människor miste livet. Även vid denna ceremoni deltog det belgiska kungaparet, som tagit sig till platsen med tunnelbana, precis som många anhöriga och representaner för den belgiska regeringen. Det blev tal av anhöriga, mässingsmusik och i stället för en tyst minut en ”högljudd minut” i kollektivtrafiken där resenärer och anställda hedrade offren med applåder. 

Tyst minut i Bryssels tunnelbana. Foto: TT

– Polisen har slagit en järnring kring centrala Bryssel och det är rigorösa säkerhetskontroller. Det här är verkligen EU:s hjärta, berättar SVT:s brysselkorrespondent Ulrika Bergsten.

Vid lunchtid talade kung Philippe vid en ceremoni vid Schumann-rondellen i centrala Bryssel, nära t-banestationen Maelbeek och EU-kommissionens högkvarter.

– Ingen kan förstå vad ni har genomlevt. Ni har visat mod och en fantastisk vilja till att återskapa. Det är ett exempel för oss andra, säger kungen, riktad till offren och deras anhöriga.

– Hatet och lidandet har ni besvarat med kärlek.

Kung Philipe av Belgien.

Minneslund

Hela onsdagen präglades av minnet av terrordåden. I Bryssels stora statspark avtäcktes ett monument till minne av händelserna den 22 mars 2016. Dessutom planteras björkar i vad som så småningom kommer att bli en minneslund.

En rad av mindre ceremonier ägde rum under dagen, främst för anhöriga. På eftermiddagen gick en marsch genom staden för att på samma gång hedra offren och uttrycka hopp inför framtiden.

”I dag minns vi attentatens offer. Men vi är fortsatta alla enade”, lyder budskapet från premiärminister Charles Michel via Twitter.

.

Blommor på Maelbeeks perrong. Foto: TT

Totalt dödades 35 människor i terrordåden i Bryssel (inklusive tre av gärningsmännen), bland dem två svenska kvinnor, och över 300 skadades.

Flera misstänkta inblandade terrorister, bland annat en svensk medborgare, greps efter dåden. Några av dem med kopplingar till attackerna i Paris några månader tidigare.  Belgisk polis har också fått kritik för att vara dåligt samordnad och att detta har gjort att terrorister från hela Europa kunnat verka relativt ostört i landet.

Läs mer: Terrornätverket bakom dåden

Belgien har tärts hårt av dåden och myndigheterna har också kritiserats för sitt sätt att efteråt hjälpa de överlevande att gå vidare. Ändå märks också en tydlig stolthet över att landet och invånarna inte låtit sig styras av hat och förbittring.

”Här är vi nu ett år senare. Vi, de direkta eller indirekta offren för din lömska gärning. Vi lever, vi bygger upp våra liv igen, vi är solidariska och om vi fortfarande gråter så gör vi det tillsammans med män och kvinnor av alla olika ursprung. Sedan ett år tillbaka har vi aldrig låtit oss styras av hat. Sedan ett år tillbaka har vi aldrig känt och genomlevt så mycket kärlek”.

Det skriver Michel och Brigitte Visart, vars dotter Lauriane dödades i tunnelbanan i fjol, i ett öppet brev till terroristerna, som i dag publicerats i bland annat tidningen Le Soir.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.