Foto: TT

Halva barriärrevet dött eller döende

Uppdaterad
Publicerad

Hälften av Stora barriärrevet i Australien är redan ”dött eller döende”, enligt forskare. Endast sju procent av revet, som är det längsta i världen, är opåverkat av korallblekning. Även korallreven i västra Australien är i fara, enligt en ny studie.

– Vi har aldrig sett blekning i den här omfattningen tidigare. I norra delen av Stora barriärrevet är det som om tio cykloner har dragit in på en gång, säger Terry Hughes, expert på korallrev vid James Cook University, till nyhetsbyrån Reuters.

I ett inlägg på Twitter skriver forskaren att han visade resultaten för sina studenter, ”sedan grät vi”.

Blekningen har spridit sig

Klimatförändringar tros vara boven bakom det förstörda korallrevet. Blekningen inträffar när vattnet är varmt och korallerna kan återhämta sig om temperaturen sjunker igen. Om inte riskerar korallerna att dö.

Blekningen har även spridit sig till korallrev i västra Australien, enligt en annan studie, skriver The Guardian.

– Om blekningen inträffar mer regelbundet, så kommer revet inte ha tid att återhämta sig — och det kommer att påverka motståndskraften hos revet, säger forskaren Karen Miller till tidningen.

Fakta: Stora barriärrevet

Stora barriärrevet är världens största korallrevssystem. Det är cirka 260 mil långt och breder ut sig över 345 000 kvadratkilometer, ungefär tre fjärdedelar av Sveriges yta, i Korallhavet utanför Australiens nordöstra kust.

Det består av över 2 900 enskilda korallrev och 900 öar. Där finns omkring 400 korallarter, 1 500 fiskarter, minst 30 arter av valar, sex arter av havssköldpaddor och över 210 fågelarter, varav 40 havsfåglar.

Barriärrevet har beskrivits som ”ett av den naturliga världens sju underverk”, och som ”större än Kinesiska muren”. Det utsågs 1981 till världsarv och stora delar av revet är marint skyddsområde.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.