En minnesplats för barnen som dog i Tuam. Foto: TT

Massgrav funnen vid katolskt barnhem

Uppdaterad
Publicerad

Utredare har funnit en massgrav med liken efter barn vid ett tidigare katolskt barnhem på Irland. Fynden bekräftar tidigare misstankar och mångåriga rykten om att avlidna barn ska ha begravts anonymt under tiden för verksamheten, 1925-1961.

Mänskliga kvarlevor efter ett spädbarn och barn upp till tre år har hittats vid platsen för det tidigare barnhemmet i Taum, Co Galway, Irland, rapporterar The Irish Times.

Den kommission som leder utredningen säger i ett uttalande under fredagen sig vara ”chockad” över vad man hittat i de underjordiska utrymmena. Man understryker att utredningen nu fortsätter i jakten på ” de som undanröjt mänskliga kvarlevor på det här sättet”.

Utredningen identifierade 2015 ett område vid barnhemmet där man funnit avvikande strukturer i marken. I slutet av förra året började man gräva.

”En struktur verkar vara stort ett avloppssystem eller septisk tank som sänkts ner och fyllts igen med grus och skärp och sedan täckts över med jord. Den andra strukturen verkar dölja ett system uppdelat i 20 kamrar”, slår kommissionen fast i ett utlåtande.

Foster och barn upp till tre år

Det är i de mindre kamrarna som man hittat resterna efter liken – ett ”betydande antal av mänskliga kvarlevor har återfunnits i åtminstone 17 av de 20 underjordiska kamrar som undersökts”.

Av de likdelar som nu analyserats på laboratorium framgår att det rör sig om prenatala foster i 35:e veckan upp till barn i treårsåldern.

Det var 2014 som regeringen efter tidigare uppgifter beslutade att tillsätta en utredning. Hemmet för ogifta mödrar och deras barn drevs under åren 1925-1961 av den katolsk nunneorden Ben Secours. Under den perioden ska 796 spädbarn och barn ha dött på inrättningen, enligt lokala register. 1975 ska två pojkar ha funnit skelettdelar huller om buller i ett betongutrymme vid platsen och i vittnesmål gjort bedömningen att mängden ben motsvarat omkring 20-kroppar, uppger The Irish Times.

Den pågående utredningen ger ännu ingen indikation på hur många kroppar som återfunnits på platsen.

”Måste behandlas respektfullt”

Irlands barn- och ungdomsminister Katherine Zappone säger att upptäckten är ”mycket sorglig och skrämmande”.

– Det här är inte oväntat eftersom det har funnits påståenden om mänskliga kvarlevor på platsen under de senaste åren. Fram till nu hade vi rykten. Nu har vi belägg för att kvarlevorna finns där, och att de daterar till tiden då mödravårds- och barnhemmet bedrev verksamhet. Vi måste behandla detta med känslighet och respekt.

De som personer som drev hemmet är samtliga döda. Men Ärkebiskopen i Tuam, Michael Neary, sa 2014 i samband med att utredningen tillsattes, att hans stift är förfärat, även om det inte drev hemmet.

– Jag kan knappt föreställa mig mödrarnas enorma lidande när de lämnade bort sina barn till adoption eller bevittnade hur de dog.

Kommissionen som sattes samman 2015 har till uppgift att utreda anklagelser om övergrepp på 14 institutioner och fyra fattighus under åren 1922-1998.

Irlands mörka kvinnohistoria

  • Irland har en lång historia av att låsa in unga ”fallna kvinnor”, som bedömdes vara sexuellt aktiva före äktenskapet, föräldralösa eller handikappade, på institution. Tiotusentals ogifta gravida kvinnor, bland dem våldtäktsoffer, födde barn på hemmen. Kvinnorna hölls inlåsta, många barn bortadopterades.
  • Mest kända är de irländska Magdalenatvätterierna, döpta efter den i bibeln förekommande Maria Magdalena. På dessa tvingades åtminstone 10.000 kvinnor mellan 1922 och 1996 arbeta under slavliknande former. Många av de utomäktenskapligt födda barnen adopterades bort. Tvätterierna drevs av katolska kyrkan.
  • Runt 600 av kvinnorna beräknas vara i livet. Efter en utredning beslutade Irlands regering i fjol att ge offren omfattande skadestånd. Premiärminister Enda Kenny bad då formellt om ursäkt för statens roll i det han beskrev som ”en nationell skam”. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.