Gruppen kallar sig ”Islamiska staten i Irak och Syrien” (Isis). Det främsta mål är att upprätta en religiös diktatur i de båda länderna. Den deltar i striderna i Syrien men är mer intresserad av att förverkliga sin egen vision om en muslimsk stat än i kampen mot den syriske diktatorn Bashar al-Assad.
Fängelsehålor
Isis har länge lyckats tränga undan andra rebell-grupperingar. Läget är förvirrat eftersom det finns en annan al-Qaida-lierad grupp, al-Nusra-fronten, som nu också uppmanat till strid mot Isis. Det anses att al-Qaidas centrala ledning stödjer al-Nusra, inte Isis.
På senare tid har al-Nusra kämpat mot Isis tillsammans med en rad andra syriska rebellgrupper.
Isis har den senaste tiden koncentrerat sig på att kidnappa journalister och hjälparbetare. De hålls fångna i fängelsehålor. Fångar torteras regelbundet – om de inte dödas, enligt Amnesty International.
Inga chanser
Isis gisslanoffer har inga chanser att komma fria genom betalning av lösensummor. Isis har inte satt upp ett sådant pris på sina offer. De används istället som utpressning i kampen med övriga syriska rebellgrupper som allt oftare har tvingats ta avstånd från Isis.
Isis finns alltså också i Irak, där gruppen är aktiv i ockupationen av den symboliskt viktiga staden Falluja, som den reguljära irakiska armén nu försöker återerövra.
Medierapporter den senaste tiden tyder på att Isis just nu prioriterar den irakiska fronten. En rad krigare ska ha sänts från Syrien till Irak i kampen om bland annat Falluja.
Framgångar
Detta kan vara en orsak till att Isis motståndare i Syrien på senaste tiden har kunnat rapportera framgångar i den interna kampen.
I den syriska provinshuvudstaden Raqqa har syriska rebeller enligt medierapporter lyckats jaga bort Isis och i samband med det har de befriat ett femtiotal personer som suttit som gisslan.
En del av Isis medlemmar i Syrien ska ha gått över till al-Nusra-fronten eller till andra rebellgrupper, inklusive den västorienterade Fria syriska armén. Isis-krigare ska bland annat ha dragit sig tillbaka från största delen av de syriska gränsområdena mot Turkiet.
På torsdagen rapporterades dock att Isis gått till motoffensiv mot andra rebellgrupper.
Exploderade
Motsättningarna mellan Isis och övriga rebellgrupper exploderade i förra veckan och de strider som nu har pågått mellan olika rebellgrupper är de häftigaste av det slaget sedan protesterna började i Syrien för snart tre år sen.
De flesta av de stridande grupperna är idag klart islamistiska och har – trots motsättningen till Isis – också börjat tala om att införa någon form av religiös stat.
De är därför inte intressanta för västsidan, särskilt som de i hög grad lyckats konkurrera ut den västorienterade Fria syriska armén, som våren 2011 bildades av avhoppare från den reguljära syriska armén.
Västvärlden har varit försiktig med att stödja den Fria syriska armén med vapen eftersom man fruktar att vapnen kan hamna i orätta händer. Däremot kan de övriga extrema syriska rebellgrupperna få vapen från bland annat Saudiarabien och en del andra stater vid Persiska viken.