Nu är de tre länder som drabbades värst av ebola-epidemin officiellt friskförklarade. Det handlar om Sierra Leone, Guinea och Liberia, alla i Västafrika. I de två förstnämnda var epidemin över redan förra året och just i dag har den tid gått som krävs för att spridningen av ebola ska anses stoppad även i Liberia.

Senkommen hjälp

Martin Sjöholm från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har arbetat i Liberia och säger:

– Det är över för den här gången, men det finns alltid risk för att det återkommer. Smittan finns ju i landet, bland annat hos djur, säger Martin Sjöholm.

Ebola-utbrottet startade i Guinea i december 2013 och spreds snabbt även till Sierra Leone och Liberia med flera länder, men det dröjde många månader innan världssamfundet på allvar reagerade. Kritiker har menat att hjälpen tog onödigt lång tid och att dödsoffren kunnat vara färre. Över 11.000 människor har avlidit till följd av ebola, nästan alla i Västafrika.

Samhällen stängdes

När det var som värst stängde hela samhällen: affärer, skolor och flygplatser höll stängda och den lokala sjukvården klarade inte av att hantera situationen. Många av dem som dog i början var också sjukvårdspersonal. Men Martin Sjöholm och hans team på plats i Liberia förra året hjälpte till att vända situationen. Han menar att det är kunskap som är den avgörande faktorn.

– Det handlar framför allt om hygien: att tvätta händerna och ta på skyddsutrustning, se till att man är skyddad för sin egen del, säger Martin Sjöholm.

Smittan stoppad

Nu har 42 dagar gått och två negativa tester har gjorts på det senast upptäckta fallet, och därmed anses smittspridningen stoppad.

Men viruset finns alltså kvar, också hos människor – till exempel i sädesvätska i upp till tolv månader hos vissa män som överlevt sjukdomen. Och eftersom nya fall dykt upp i Liberia förut har man fått vänta tills idag på friskförklaringen. Den långa kampen har dock gjort landet berett att möta nya utbrott i framtiden.

– En viss del av populationen har ju fått immunitet mot sjukdomen, vilket kommer att förbättra resurserna som kan hjälpa till vid behov.

Martin Sjöholm menar att man är bättre rustad i dag, men det gäller att om 15-20 år ha kvar den kunskapen och kunna utnyttja den.