Polismyndigheten och Polisförbundet har sedan förhandlingarna strandade i höstas nu enats om ett nytt löneavtal för landets cirka 19.000 poliser. Avtalet ska därför gälla retroaktivt från 1 oktober 2015.

Enligt rikspolischef Dan Eliasson ger löneavtalet knappt 2,9 procent i lönepåslag på årsbasis. Men det är i snitt, poliserna har individuell lönesättning.

– Många av de yngre har för låga löner i dag, säger han.

Många hoppar av

I dag har en nybakad polis en ingånglön i snitt på 25.000 kronor. En som jobbat i sex år har i snitt 28.000, vilket innebär att det skett ”kraftiga förstärkningar” de senaste åren, enligt Dan Eliasson.

Polisfacket har pekat på att många poliser hoppar av yrket som en följd av de låga lönerna.

– Vi har tagit ett första steg mot uppvärdering av polisyrket, vi har nått så långt vi förmått, säger Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

– Men om vi ska kunna undvika polisbrist och få fler att satsa på yrket, då behöver vi få ett lönelyft. Därför måste regering och riksdag skjuta till mer pengar till höstens avtalsförhandlingar, säger hon.

Enligt det nya avtalet ska lönen för minst nio av tio nyutexaminerade poliser, bli minst 25 000 kronor och för poliser som arbetat mer än sex år i yrket ska medellönen nu vara över 28 100 kronor.

Vill inte ge några garantier

Lena Nitz är nöjd med att avtalet ska göra det lättare för poliser att få högre lön utan att för den skulle behöva bli chef, men mindre nöjd med att inte alla medlemmar kommer att få en löneökning.

Den andra delen i löneavtalet tar sikte på ”framåtsyftande skrivningar som syftar till att skapa långsiktighet och uthållighet i den polisiära kompetensförsörjningen”, skriver Polismyndigheten.

Eliasson hoppas bland annat att rationaliseringar och relativt sett ”dyrare” polisers pensioneringar ska ge ett visst löneutrymme framöver, men några garantier vågar han inte ge.